Den 3 maj sätts pressfrihet i fokus världen över. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex tar Bhutan ett historiskt steg uppåt och även Nepal avancerar. Samtidigt bedöms läget i sex av Sydasiens länder ha förvärrats tydligt. Under 2022 tar Sydasien ett grepp om frågor kring press- och yttrandefrihet och exil.
Självklart ser medierna gärna att frågan om pressfrihet lyfts upp på agendan, inte minst i en tid när hoten mot fria medier är många och desinformation riskerar att spridas som små frön som kan slå rot i folks hjärnor, där alternativa sanningar kan gro som ogräs.
Sydasien nr 2 2022 var från början tänkt att släppas i början av maj inför pressfrihetsdagen, men på grund av omständigheter – och för att kunna få med en färsk bild av den aktuella situationen – kommer numret istället ut i slutet maj.
Efter att ha tagit del av de färska siffrorna i Reportrar utan gränsers (RUG) pressfrihetsindex kan vi ur ett sydasiatiskt perspektiv börja med att lyfta fram de två ljuspunkterna. Bhutan, det land i regionen som redan tidigare hade en klart bättre situation än de övriga sju länderna klättrar vidare uppåt och är nu på plats 33 och bedöms ha en ”tillfredsställande situation”.
Visserligen har landet bara mellan 700 000 och 800 000 invånare, en begränsad medieflora, ett politiskt lugn och en till synes ovanligt harmonisk befolkning som lever relativt avskilt, i ett vackert land som inte har några större interna konflikthärdar att hantera.
Fakta | Pressfrihetsindex 2022
Placering i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2022 och placering 2021 inom parentes. Länkarna leder till korta sammanfattningar för respektive land på RSF.org.
1. Norge (1)
2. Danmark (4)
3. Sverige (3)
…
33. Bhutan (65)
76. Nepal (106)
87. Maldiverna (72)
146. Sri Lanka (127)
150. Indien (142)
156. Afghanistan (156)
157. Pakistan (145)
162. Bangladesh (152)
Färgskalan från gult till mörkrött anger allvarlighetsgrad ända ner till bottennappet Nordkorea, där det inte finns någon som helst möjlighet att uttrycka en åsikt, annat än beröm åt staten och dess döda och levande ledare.
Tre nordiska länder rankas i vanlig ordning högst, med Sverige på en tredje plats. Endast åtta länder av de 180 bedömda ges grön färg på kartan, vilket innebär en ”bra situation”.
Till skillnad från tidigare år är länderna med allra värst förhållanden inte längre svartmarkerade på kartan. Metoden för att bedöma länderna har också finslipats, enligt den Parisbaserade pressfrihetsorganisationen.
Även Nepal klättrar rejält uppåt i listan, från plats 106 till 76. Nepal har sedan 2008 omvandlats från en strikt monarki av gammalt slag till en federal republik med flerpartisystem och folkligt inflytande i beslutsprocesser. Medieutbudet har exploderat och idag finns i landet, enligt RSF.org, 4800 tidningar, 880 radiostationer, 160 tv-kanaler och 3100 informationsportaler.
Men sedan ser det mörkare ut. De av islamism präglade länderna Afghanistan, Pakistan och Bangladesh har en mörkröd färg på kartan. Det kan tyckas märkligt att situationen för journalister bedöms vara värre i Bangladesh än den är i Afghanistan, med tanke på att landet styrs av talibaner. Indien och Sri Lanka har en ”svår situation” medan Maldiverna bara har en ”problematisk situation”.
Det är svårt att jämföra Bhutan på plats 33 med USA på plats 42. Men listan ger ändå en indikation om i vilken riktning länderna är på väg, som som en sorts barometer. Det är väl det som är syftet med Reportrar utan gränsers arbete.
Självklart gagnas pressfrihetsorganisationerna när det sätts fokus på frågorna – viljan att stödja RUG har under 2022 ökat och bland annat har organisationen hjälpt till med att skicka skyddsutrustning till journalister i Ukraina. Det ska tilläggas att det finns fler organisationer som värnar yttrande- och mediefrihet.
När Reportrar utan gränser i Sverige organiserade seminarium pressfrihetsdagen till ära låg fokus inte oväntat på Ryssland, Belarus och Ukraina. Det belarusiska journalistförbundet BAJ fick pris och en representant fick tala om hur det är att verka i den hårda diktaturen under president Lukasjenko.
När det kommer till att diskutera situationen i länderna i Sydasien är det utanför kretsen av oss som är specifikt intresserade av dessa länder ett ganska lågt intresse. Än mer så i skuggan av Rysslands krig mot Ukraina.
Hur många vet exempelvis hur det ser ut i Indien idag under Narendra Modis och det hindunationalistiska BJP:s styre? Varför är Bangladesh sämst rankat av alla länder i regionen? Och varför förblir alla mord på journalister i Sri Lanka olösta?
Tidskriften Sydasien kan ge en del svar i det kommande temanumret. Vi ser fram emot att under kommande veckor få göra klart numret som tar upp aspekter kring yttrande- och pressfrihet i länderna och vad allvarliga inskränkningar av dessa rättigheter gör med en människa som tvingas i exil på grund av sin yrkesutövning.
Läs mer | Pressfrihetsdagen
Den internationella dagen för pressfrihet instiftades 1993 av FN:s generalförsamling. Den 3 maj är också årsdag av Windhoekdeklarationen, som antogs i staden Windhoek i Namibia den 3 maj 1991, som värnar om självständiga medier, mediefrihet och pluralism. Den 2 november uppmärksammas internationella dagen för att stoppa straffrihet för brott mot journalister.
Några av de av FN instiftade dagarna som lyfter fram olika frågor listas på Svenska FN-förbundets webbplats och en komplett lista finns på FN:s officiella webbplats UN.org.
FN fokuserar 2022 på de utmaningar som följer i spåren av digitalisering, där stater och andra aktörer övervakar, stör och attackerar såväl fria medier som enskilda journalister. FN-organet Unesco arbetar med frågorna om yttrande- och pressfrihet, bland annat genom rapporter och seminarier, läs mer här.
