Kol dödar i Indien – Parul Sharma: ”Avvänjning nu!”

Parul Sharma om Indiens livsviktiga vägval
Parul Sharma konstaterar att koleldning dödar natur, jordbruk och människor. Och utsläppen av koldioxid måste minska – inte öka. Foto: Mattias Barda och Shutterstock
Beräknad lästid 5 minuter

Logiken skevar när Indiens premiärminister Modi resonerar om en ”plikt att ta hand om planetensamtidigt som brytning och eldande av kol ökas kraftigt. Miljöförstöringen ödelägger livet för miljontals människor. ”Kolavvänjningen måste börja nu”, skriver människorättsjuristen Parul Sharma på Jordens dag”.

#EarthDay #EarthDay2022

På den internationella scenen hyllar Modi Mahatma Gandhis doktrin om ett ”förvaltarskap av planeten med en plikt att ta hand om den”. Men även när FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjar om ett slut på det ”dödliga beroendet av kol”, har Modi-administrationen åtagit sig en aggressiv expansion av kolproduktionen till en miljard ton år 2024.

Kritiker varnar för att detta språng görs på ryggen av Indiens mest marginaliserade grupper och till enorma miljökostnader och med knappa sociala skyddsåtgärder. Kol står fortfarande för nästan 70 procent av Indiens elproduktion.

Nationellt finns det 55 nya kolgruvor planerade och det finns utbyggnadsplaner för 193 befintliga gruvor. Åttio procent av den nya expansionen är på Adivasis urfolksmark och dessa folk kommer att bära bördan av den. Men även miljontals småbrukare drabbas av kolets svärta både i lungorna och på grödorna. Indiska plantager är numera täckta av koldamm.

Kolgruva i Västbengalen
Kol bryts på många platser i Indien, som här i ett dagbrott i Bilpahari i delstaten Västbengalen.
Foto: Arpan Chatterjee /Shutterstock

Bomullen är en livsviktig gröda speciellt för småbrukare i centrala Indien, men bomullen förlorar nu sin vita färg på grund av den omfattande kolföroreningen i regionen. Med några minuters mellanrum blåser giftigt koldamm och lägger sig på grödans blommor.

Fingrarna svärtas i samma ögonblick som bomullen berörs. Den monstruösa tvättanläggningen där rå och färskt utvunnet kol behandlas innan det skickas till kraftverken i byn Warada hotar att uppsluka jordbruksfälten i området. Jordbruksfälten har bevittnat sjunkande skördar sedan ett år tillbaka.

Gondegaon coal washery ligger i Nagpur-distriktet i centrala Indien och började sin verksamhet i mars förra året efter att ha varit stängd i cirka 15 år. Men som del av Modi-regeringens storsatsning på kol inleddes arbetet snabbt. Sedan dess har landsbygdsbefolkningen på omkring 3 000 medborgare lidit av dess förödande konsekvenser.

Bybornas skördar och hälsa kvävs av koldamm. Den 65-årige Tejram Khidekar, som levde under konstant stress efter kontinuerlig missväxt, fick en hjärtattack en morgon när han arbetade på sin åker bredvid tvättanläggningen.

När bomullsproduktionen misslyckades försökte han odla tomater och sojabönor, men kolföroreningarna gör numera så att inga grödor växer. De mänskliga kostnaderna är enorma och försörjningen för mer än 50 bönder har försvunnit.

Jordbruk i Maharashtra
En jordbrukare i byn Amratavi i delstaten Maharashtra arbetar med traditionella metoder och plöjer sina fält med oxarnas hjälp. Men jordbruken står inför flera miljöhot, många orsakade av koleldning. Foto: Dipak Shelare /Shutterstock

De en gång gröna fälten och grödorna är nu karga och svarta. Ett tjockt lager av koldamm har täckt alla bomullsblommor och grödor. Träden av söt lime har inga frukter alls rapporterar indisk media genom fältbesök och intervjuer med utsatta bönder i regionen.

Indiens premiärminister Narendra Modi har gjort självförsörjning till en central del av sin ”plan för att bekämpa fattigdom”. I ett tv-sänt tal förra året lovade Modi att övervaka ett ekonomiskt ”kvanthopp” så att ”Indien kan vara självförsörjande”.

Monsunöversvämningar av inhemska kolgruvor tillsammans med en global energikris fick kolpriserna att stiga på grund av ökad efterfrågan från Kina. Detta ledde till en minskning av den indiska kolimporten. Krisen kommer när en av världens snabbast växande ekonomier tar sig ur pandemin och har skyhöga energibehov.

Under de senaste decennierna har klimatförändringskrisen upphävt moderniseringsmodellen för tung industrialisering och resursutvinning som drivs av billiga fossila bränslen som kol.

Solenergin ska ta allt större plats i Indien
Solpaneler i massor i delstaten Maharashtra i Indien. Indien ska öka andelen el som genereras ur solstrålarnas energi. Problemet är att kolbrytningen samtidigt planeras öka kraftigt.
Foto: Paulose NK

Men för länder som Indien som hävdar att de försöker få miljoner av sina medborgare ur fattigdom är ett miljömässigt hållbart alternativ till tillväxt fortfarande oöverkomligt dyrt.

Västvärlden som producerar mycket av sina varor och tjänster i Indien, eller köper in och upphandlar från landet måste vägleda och kräva Indiens regering på en grön omställning.

Indiens kolavvänjning måste börja nu innan miljontals människor bland urfolk och småbrukarsamhällen drabbas ytterligare, och planeten värms upp än mer av nya kolgruvor.

Läs mer | Sydasien dyker ner i klimat och vatten

Sydasien reportagemagasin 2020 – tema klimat och vatten
Sydasien nr 1 2020.

Längre ned finns länkar till fyra artiklar relaterade till ämnet för artikeln ovan – effekter av den omfattande indiska koleldningen och reaktioner på densamma.

I Sydasiens magasin 2020 med tema klimat och vatten gick redaktionen på djupet i den för regionen så kritiska frågan. Läs tidskriften som pdf (länk till Sydasiens arkiv) eller beställ (länk till informationssida) den tryckta tidskriften nr 1 2020.Där kan andra nummer, som magasinet 2021 med tema jordbruk och livsmedel också beställas och prenumeration för 2022 tecknas.

Inför, under och efter FN:s stora klimatmöte COP26 som hölls i Skottland i december 2022 uppmärksammade Sydasien den kritiska koldioxidfrågan i ett flertal artiklar. Dessförinnan publicerade vi en artikel om hur saffransodlare drabbas av utsläpp från cementfabriker som kväver blommorna.

 

Faran i luften: Långsam förgiftning i indiska hem

Kännbart internationellt tryck på Indien efter COP26

COP26: Sätt fokus på klimatåtgärder för de fattigaste

Faran i luften: Långsam förgiftning i indiska hem

Dammande cementfabriker hotar saffransodlare i Kashmir

 

Parul Sharma

Sedan 2020 ingår Parul Sharma i Tidskriftsföreningen Sydasiens styrelse. Hon är VD för The Academy for Human Rights in Business, författare och människorättsjurist med gedigen erfarenhet i hållbarhetsfrågor i högriskländer. Vid bland andra Human Rights Law Network, EU-kommissionen, Sandvik AB har hon arbetat med mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten och CSR-perspektivet. Hösten 2020 utsågs Parul till ordförande för Amnesty Sverige.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் Українська Українська اردو اردو