Narendra Modi står kvar som Indiens premiärminister. Men valresultatet är en missräkning för honom och hans BJP, som inte längre har egen majoritet i parlamentet. Det kan ljusna för Indiens pressade civilsamhälle och bli ett sundare politiskt klimat, hoppas Andrew Firmin i sin debattartikel.
När valresultatet presenterades den 2 juni, då alla röster räknats, stod det klart att det hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) tappar majoriteten i parlamentet. Det är endast tack vare sina koalitionspartners som Modi kan sitta kvar som premiärminister.
Det är långt ifrån den supermajoritet på 400 personer som Modi på förhand proklamerade att han ville ha – vilket i så fall skulle ha gett honom makt att skriva om konstitutionen.
Resultatet blir att Modis starka maktposition kan ruckas. Om så verkligen blir fallet är det goda nyheter för alla som han konsekvent har attackerat, inte minst civilsamhället och Indiens muslimska minoritet.
Indiens val har, i vanlig ordning, åtföljts av rubriker om att landet är världens största demokrati. Denna demokrati har underbyggts av ett aktivt, levande och mångsidigt civilt samhälle. Under Modi, som kom till makten 2014, har det civila utrymmet krympt. Han har försökt begränsa den medborgerliga energin och sett den som ett hinder för det kraftigt centraliserade och personliga styre han vill skapa.
Modis regering har upprepade gånger använt repressiva lagar, inklusive den drakoniska lagen om förhindrande av olagliga aktiviteter, för att trakassera, skrämma och fängsla aktivister och journalister på grundval av fabricerade anklagelser.
Brottsbekämpande myndigheter har gjort razzior mot ett flertal organisationer inom civilsamhället och mot medieföretag. Ett exempel är tillslaget i oktober 2023 mot medieföretaget NewsClick, då redaktören också greps av polis.
Detta är bara en många attacker riktade mot mediefriheten. Oberoende journalister ställs inför trakasserier, hot, våld, arresteringar och åtal. Under 2023 förbjöd regeringen först en BBC-dokumentär om Modi, en åtgärd som följdes av räder mot företagets kontor i Indien, med skatteutredning som skäl.
Myndigheterna har också använt lagen om reglering av utländska bidrag för att blockera internationell finansiering av organisationer i civilsamhället. Framför allt har åtgärden riktats mot organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter.
Regeringen ändrade 2020 lagen för att göra den ännu strängare och för att utöka befogenheterna att frysa bankkonton. Sedan början av 2022 har myndigheterna ställt in registrering av nästan 6 000 organisationer.
Myndigheterna har också utlöst våld mot demonstranter. Under 2019 gav de nya medborgarskapslagarna (CAA) möjlighet för papperslösa migranter att bli indiska medborgare – men bara om de inte var muslimer.
Trots Indiens sekulära konstitution införde lagen religiösa kriterier för medborgarskap.
Trots Indiens sekulära konstitution införde lagen religiösa kriterier för medborgarskap. Antagandet av denna diskriminerande lag förde tiotusentals människor ut på gatorna. Säkerhetsstyrkor svarade med misshandel, tårgas och arresteringar, och blockering av tillgång till internet.
Samma mönster syntes när bönder protesterade under 2020 och 2021, eftersom de ansåg att de nya jordbrukslagarna skulle undergräva deras förmåga att försörja sig. Bönderna segrade till slut, och Modi upphävde de impopulära lagarna.
Men flera bönder dog till följd av myndigheternas hårdhänta reaktion, bland annat när en ministers bil plöjde in i en skara demonstranter. Återigen stängde myndigheterna ner internet och mobiltjänster, och polisen använde batonger och tårgas och arresterade många demonstranter.
I linje med de nya medborgarskapslagarna är de som har minst tillgång till rättigheter de som oftast attackeras. Eftersom BJP-regeringen vill utforma landet till en explicit hinduisk nation hamnar muslimer i blickfånget. BJP-politiker har också konsekvent stöttat antimuslimskt hat och riktat in sig på bärande av hijab, interreligiösa äktenskap och skydd av kor, som vördas inom hinduismen.
Modi har anklagats för att ha spridit antimuslimskt hatretorik och konspirationsteorier. Under valkampanjen kallade han muslimer för ”infiltratörer”. Han anspelade då på en indisk version av en berättelse som ofta framförts av högerextrema partier – att en minoritetsbefolkning är ute efter att ersätta majoriteten genom högre födelsetal och religiös omvändelse av partners.
BJP:s populistiska retorik har uppmuntrat hat och våld. År 2020 såg Delhi sina värsta upplopp på årtionden, utlösta av våld vid en protestvåg mot den nya medborgarskapslagen. Grupper av hinduer och muslimer slogs mot varandra och 53 människor dödades, de flesta muslimer.
Jammu och Kashmir: Militär ockupation, utegångsförbud, förbud mot offentliga möten, inskränkt rörelsefrihet och en lång avstängning av internet.
Direkt institutionellt våld följde vid det ensidiga återkallandet av Jammu och Kashmirs särskilda autonoma status 2019. Avskaffandet av konstitutionellt skydd för denna region med muslimsk majoritet åtföljdes av militär ockupation, utegångsförbud, förbud mot offentliga möten, inskränkt rörelsefrihet och en lång avstängning av internet. Indiska myndigheter har fängslat tusentals Kashmir-aktivister och stämplat otaliga journalister som kriminella.
Inför valet fängslade staten flera viktiga oppositionspolitiker, som Delhis chefsminister Arvind Kejriwal, och lät frysa oppositionens bankkonton, inklusive för Kongresspartiet, som är det största oppositionspartiet. De politiker som utreds av regeringens kronofogdemyndighet är nästan uteslutande från oppositionen.
Indiska val sträcker sig alltid över flera veckor med tanke på den enorma logistiska utmaningen att låta upp till 969 miljoner människor rösta. Men det här valet, som pågick 82 dagar, var ovanligt långt. Det gjorde det möjligt för Modi att resa runt i landet och göra otaliga framträdanden, i en kampanj där han placerades i centrum.
Förekomst av desinformation var utbredd i valkampanjen.
Förekomst av desinformation var utbredd i valkampanjen. Bland annat spred BJP-politiker påståenden om att muslimer genomförde en ”röstjihad” riktad mot hinduer. Dessa påstående åtföljdes av anklagelser om att oppositionen skulle gynna muslimer. Kongresspartiets ledare Rahul Gandhi var måltavla Han påstods, falskeligen, ha kopplingar till Kina och Pakistan och manipulerade videor spreds.
Trots alla utmaningar presterade oppositionskoalitionen bättre än väntat. Resultatet tyder på att åtminstone några är trötta personlighetskulten kring Modi och den polariserande politiken. Och trots alla försök från BJP att betona ekonomisk framgång, har många väljare det inte bättre, då priser och arbetslöshet stiger. Den sittande ledaren bedömdes därefter.
Man får hoppas att resultatet leder till en stilförändring, med mindre splittrande retorik och mer betoning på kompromisser och konsensus. Det kan vara att sätta målet högt, men oppositionen kanske nu också bättre lyckas axla ansvaret.
Modi har förlorat sin glans som en oövervinnlig ledare. För civilsamhället kan det innebära möjligheter att återta sitt livsrum och att få regeringen att lyssna.
Text: Andrew Firmin
Andrew Firmin är skribent för Civicus Lens, chefredaktör vid Civicus och medförfattare till State of Civil Society Report. Texten har publicerats av Nyhetsbyrån IPS (länk till artikeln).
Översättning: Johan Mikaelsson
