Den senaste flygolyckan är ytterligare ett bevis på att flygsäkerheten i Nepal är undermålig. Sydasiens Nepalkännare Henrik Schedin som flugit inrikes i landet reflekterar i sin krönika över den tragiska olyckan som krävde 72 människors liv. Flygresor i Nepal ska inte behöva genomföras med livet som insats, skriver han.
Nyhetsbilderna från olycksplatsen vid flygplatsen i Pokhara är otäcka. Utländska experter har kunnat inleda det nödvändiga arbetet med att analysera informationen i den så kallade svarta lådan, där omfattande flygdata samlas.
Pokhara är Nepals näst största stad och ett populärt resmål för såväl inhemska som utländska turister. Staden ligger vackert vid en sjö kallad Phewa, omgiven av bergskedjan Annapurna.
Det är en stillsam och behaglig stad att vistas i jämfört med lortiga och stökiga Katmandu. Härifrån är det också enkelt att ge sig ut på vandring längs olika leder. Därför är också trafiken tät på sträckan Katmandu-Pokhara, både i luftrummet och på vägarna.
Flygolyckor inträffar regelbundet i Nepal, ofta med höga dödstal. Sedan 1955 har 915 personer omkommit i 104 olyckor. Förra helgens olycka, då ett tvåmotorigt flygplan av typen ATR-72 tillhörande det nepalesiska bolaget Yeti Airlines kraschade strax innan det skulle landa, var den allvarligaste på 30 år i landet.
Det omväxlande vädret över Himalaya och undermåliga flygplan leder till det höga antalet olyckor. EU förbjöd för övrigt 2013 nepalesiska flygplan i luftrummet på grund av brister i säkerhet och teknik. Fler varningsklockor borde ha ringt i Nepal.
Det innebär en stor tragedi för många att 72 människoliv slocknar på ett ögonblick. Olyckan belyser samtidigt ett stort problem i landet. Nu ställs högre krav på den nationella flygmyndigheten, Civil Aviation Authority in Nepal, att förbättra säkerheten.
Myndigheten kritiseras för att sitta på dubbla stolar. Den är dels är ett reglerande organ, samtidigt som den äger alla landets civila flygplatser och har ett intresse i att maximera vinsten från driften.
Resan var en obehaglig upplevelse och därför har jag sedan dess undvikit inrikesflyg
Jag har själv flugit inrikes i Nepal. Resan var en obehaglig upplevelse och därför har jag sedan dess undvikit inrikesflyg och i stället rest landvägen, även om detta är mer tidskrävande.
Det lilla propellerplanet var slitet och trångt inuti. Säkerhetsgenomgången överröstades av bullret från motorerna och väl i luften kändes det som att planet skulle slitas sönder.
Vi flög österut från Katmandu över Nepals slättmarker så vädret var stadigare jämfört med vad en tur över bergsmassiven skulle ha varit. Men trots det är det fortfarande inget jag tänker göra om.
Nepal jobbar hårt för att få fler turister att besöka landet. Men politiker och ansvariga myndigheter behöver verkligen ta itu med problemen och se till att flygplansflottan underhålls och moderniseras.
De kommersiella flygbolagen skjuter också sig själv i foten genom säkerhetsbristerna. Många väljer bort flyg för att i stället resa med turistbussar, som anses vara ett säkrare alternativ.
Resor inom landet är viktiga för den redan sargade ekonomin. Så landet behöver givetvis ta itu med flygsäkerheten för att nepaleser ska kunna röra sig fritt inom landet utan att sätta sina egna liv som insats.
Läs mer | Ny internationell flygplats i Nepal (?)
I sitt reportage i Sydasien nr 3 2021, magasinet med tema jordbruk och livsmedel, beskriver Hanna Geschewski planerna på en internationell flygplats söder om Nepals huvudstad
Katmandu. Flygplatsen skulle ersätta Tribhuvan International Airport. Påverkan på miljön skulle bli enorm. Samtidigt skulle många människor få arbete.
Gå till arkivet eller att ladda ned numret direkt som pdf (filen laddas ned automatiskt). Reportaget ligger på sidorna 36-41.