Tillgången på mat var redan innan talibanerna tog över högst osäker i Afghanistan. Nu varnar FN för ”extrem matbrist för en tredjedel av befolkningen”. Människorättsjuristen Parul Sharma frågar sig om omvärlden kommer att se på eller agera.
Drygt 11 miljoner människor i Afghanistan mötte mellan mars och maj 2021 höga nivåer av akut matosäkerhet på grund av interna konflikter i landet, covid-19-pandemin, höga matpriser och en hög arbetslöshet.
Detta inkluderar cirka 7,8 miljoner människor som tvångsförflyttats och 3,2 miljoner som kräver brådskande och livräddande åtgärder. I stadsområden mötte cirka 2,73 miljoner människor höga nivåer av akut matosäkerhet, varav 717 000 människor befann sig i svält enligt internationella rapporter.
I och med talibanernas inträde i augusti i år rapporterar FN-organet World Food Programme (WFP) att cirka 14 miljoner människor i Afghanistan – en tredjedel av befolkningen står inför extrem matosäkerhet. Det inkluderar två miljoner barn som redan är undernärda. Detta samtidigt som Unicef uppger att cirka tio miljoner afghanska barn är i behov av akut humanitärt stöd.
Talibanerna har under augusti månad tillåtit WFP att verka i landet obehindrat, där WFP till och med rapporterar om att talibanerna bevakar matförråden så att stölder ska undvikas av en hungrig befolkning. Hur framtiden ser ut för organisationen i Afghanistan är oviss, och vad som händer när väl talibanerna format sin regering återstår att se.
Pakistan har genom åren tagit emot stora flyktinggrupper med unga pojkar, barn, och flickebarn som slussats in i sexhandeln och andra livsfarliga rörelser och sammanhang. Även denna gång noteras detta av FN och människorättsorganisationer i Afghanistan och Pakistan. Hungern och arbetslösheten väntas driva allt fler unga att ta sig till Pakistan ovetandes om vad de riskerar.
I Lahore träffade jag 2016 den 13 år gamla pojken Noor som tillhör folkgruppen hazarer. Noor hade 2015 räddats ur människohandel av en grupp som jag arbetar med i Pakistan. Han var generös med att berätta hur hans pappa fråntagits sin mark av talibanerna och hur hans lillasyster tvångsgiftes bort med en mycket äldre talibanman.
”Hunger och kamp blev vår vardag… alla kom för att de var hungriga.”
”Hunger och kamp blev vår vardag. Jag brukade stjäla små brödlimpor på den lokala marknaden och var beredd på de smällar jag skulle få när min stöld ertappades. Min kompis Ahmed föreslog att vi skulle rymma till Pakistan och han kände en man som enkelt kunde ta oss över gränsen, genom bergen. Det var en farlig och iskall resa.”
”Det var vinter och vi båda hade gummitofflor på oss. Jag tror att jag svimmade i vagnen vi färdades i, för att jag inte minns vissa delar. Väl i Pakistan, fortsatte hungern och jag och Ahmed såldes för arbete och synder flera gånger tills vi räddades. Det är tusentals andra pojkar och flickor från våra byar som säljs såhär i Pakistan. Alla kom för att de var hungriga.”
I Pakistan fanns år 2016 omkring 600 000 hazarer, varav många har flytt dit, undan krig och förföljelse i Afghanistan sedan 1978 medan andra har levt där i generationer. Hazarerna i Pakistan har sedan 1998 utsatts för mycket etniskt och religiöst betingat våld, speciellt i och omkring Baluchistans huvudstad Quetta.
Afghanistan står nu inför total ekonomisk kollaps, med länder och institutioner som säger att de kommer att hålla tillbaka bistånd och pengar till Afghanistan efter att talibanerna tagit kontrollen över landet. FN rapporterar att cirka 18 miljoner afghaner är beroende av internationellt bistånd för överlevnad.
En iskall vinter väntar afghanerna. Frågan är om omvärlden står och tittar på eller kämpar mot den afghanska hungern.
Läs mer | FN, WFP och hjälp till Afghanistan
World Food Programme är FN:s organ för distribution av mat till länder och områden, med målet att hindra svältkatastrofer och att bidra med livsmedelssäkerhet. WFP beskrivs som världens största humanitära organisation. På WFP:s webbplats understryker organisationen ”oberoende, neutralitet, operativa oberoende och medmänskliga ideal”.
Den 24 augusti inledde WFP en kampanj för att samla in 200 miljoner dollar till behövande i landet. I en särskild faktasektion om WFP:s arbete i Afghanistan kan utläsas att över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Även UNHCR, FN:s flyktingorgan, driver nu kampanj för att få in pengar för hjälp till flyktingar Afghanistan.
I ett upprop på Världshälsoorganisationen WHO:s webbplats den 19 augusti 2021 skriver en rad organisationer i ett upprop att insatserna i Afghanistan ska fortsätta – för Afghanistans folk.
Svenska Afghanistankommittén (SAK) är aktiv som hjälporganisation runtom hela Afghanistan och har lokalanställda medarbetare. Organisationen Rädda barnen bedriver hjälparbete i Afghanistan. Läkare utan gränser, MSF, har varit aktiva sedan 1980. Även Röda korset bedriver hjälpverksamhet i Afghanistan, under symbolen Röda halvmånen.
Svenskt bistånd, ungefär en miljard kronor per år, som gått till den afghanska regeringen genom biståndsorganet Sida och via Världsbanken stoppas (se Sidas informationssida om bistånd till Afghanistan).
Nu ska 300 miljoner kronor satsas på humanitära insatser, enligt ett förslag från Sida till den svenska regeringen. Avbrottet leder enligt Afghanistankännaren Anders Fänge till stora problem på marknivå. Det säger han i Lördagsekot i Sveriges Radio 28 augusti 2021.
/Sydasien
