En varm kopp te för mig – slavliknande liv för andra

Teblad från plantage omvandlat till drycken te i din kopp
Se Fotogalleri 3 Foton
En kopp rykande varmt te – förhoppningsvis bryggd på te som ger justa villkor för de arbetare som möjliggör tedrickandet. Foto: Shutterstock
Teblad från plantage omvandlat till drycken te i din kopp
Sydasien nr 3 2021
Beräknad lästid 5 minuter

Arbetare på teplantager i Sydasien och Kina får oftast slavliknande kontrakt, låga löner och usla villkor. Men vi tedrickare kan och bör ställa krav på teproducenter, importörer och återförsäljare. Det skriver Parul Sharma i Sydasien nr 3 2021 i inledningen av blocket om te och rättigheter.

Över 400 000 personer har de senaste åren gått ut i strejk för högre löner i Indien. Strejker är inte ovanliga inom teindustrin, det som är ovanligt denna gången är att så många av de strejkande plantagearbetarna arbetar för de största teföretagen eller i deras leverantörskedjor.

Idag tjänar en plantagearbetare cirka 18 kronor per dag. Och de kräver nu en lön som kan matcha minimilönen för andra lantarbetare som befinner sig på cirka 40 kronor per dag.

Den indiska regeringen gick 2018 med på att höja lönerna för arbetare på teplantagerna men har totalt misslyckats med att implementera beslutet. Dessa människor är extremt underbetalda och och utgörs ofta av hela familjer som arbetar på plantagerna och som fastnar i ett socioekonomiskt träsk med löner som knappt förändrats alls under de senaste 15 åren.

Sydasien nr 3 2021
Artikeln ”En varm kopp te för mig – slavliknande liv för andra”, en av fem artiklar och reportage om te i Sydasien nr 3 2021.

Även om det under de senaste femton åren utvecklats kooperativ i delar av de indiska teproducerande delstaterna, så är de fackligt anslutna en väldigt liten grupp i jämförelse med de som inte är det. De två giganterna Kina och Indien svarar för drygt hälften av världsproduktionen. I Kina produceras mestadels grönt te, medan Indien producerar mest svart te, där delstaten Assam svarar för mer än hälften av Indiens teproduktion.

Asha och hennes make Ranjit har hela sina liv arbetat på delstaten Assams tredje största plantage. Hon började arbeta som nioåring med sina föräldrar som då inte hade en anställning utan arbetade för fem rupier vardera varje dag, samtidigt som de sov under bar himmel för att hålla sig nära plantagen.

Ashas pappa skar sig svårt i foten och dog på grund av en blodförgiftning, då de inte hade råd med vård. Asha minns hur hennes mamma flera gånger bad arbetschefen om hjälp med pengar till vård som han nekade till och uppmanade hennes pappa att försöka hålla såret rent eller ta ett lån som familjen visste skulle ta hela livet att betala av. (Ur en av Parul Sharma intervjuer med plantagearbetare år 2014.)

Det finns de som fortfarande betalar av sina far- och morföräldrars småskulder efter 30 år. Det är också en bransch där man ser att skuldslaveri ökar, det vill säga att en person gått till ägaren och bett om en liten summa pengar i lån för ett basbehov som exempelvis vård, mat eller skolavgift för sina barn.

Som konsument kan du ta kontakt med teföretagen och fråga vad de gör för att förbättra arbetarnas levnads- och arbetsvillkor. Konsumtionstrycket är i princip obefintligt gällande just te. Det finns större kunskap bland svenska konsumenter om förhållanden på kaffeplantagen.

Frågor stimulerar till nya tankar och idéer och kan ibland tvinga andra att förändra

När frågor ställs kan utvecklingen gå framåt och sätta press. Frågor stimulerar till nya tankar och idéer och kan ibland tvinga andra att förändra. Frågor får människor att komma samman och lära nytt och bjuder in till framtidens hållbarhetsmöjligheter. En fråga kan skapa förutsättningar för positiv handlingskraft.

Det finns fairtrade-te men ju fler intressenter som skriver och frågar de stora företagen desto bättre. Ditt val av te har betydelse för odlaren. Vid Fairtrade-certifierade teplantagen Thiashola Plantations i Nilgiri Hills i södra Indien, berättade en företrädare för plantagens 407 anställda att företaget hade investerat i premien för Fairtrade:

De anställda får utöver försäljningspriset nu dessutom:

• Gratis hälsokontroller av en läkare på plats
• Ett låneprogram med låg ränta för att finansiera inkomstbringande satsningar, till exempel för inköp av symaskiner till en skräddare
• Köp av två datorer för att erbjuda gratis it-utbildning för barn två gånger i veckan
• Köp av skolbuss för elever som annars hade fått gå 15 km till fots
• Gasspis för alla familjer så att de inte längre behöver laga mat över öppen eld

Över tre miljoner indier arbetar idag på teplantage och mörkertalet är stort. Undersökningar visar att det rör sig om dubbelt så många arbetare i den informella ekonomin som arbetar och lever under outhärdliga förhållanden likt Ashas föräldrar.

Den indiska regeringen har ett ansvar att satsa på att se över minimilönerna och det växande nutida slaveriet. Men importörerna av te har också ett enormt ansvar. Leverantörskedjan måste kontrolleras, det finns knappt någon transparens.

Importörerna har inte gjort mycket för att förbättra arbetarnas situation. Nu behöver vi tedrickare lägga in en rättvisans växel och höja rösten.

Läs mer | Om te och rättigheter

Sydasien nr 3 2021 kan beställas från redaktionen.

I Sydasien nr 3 2021 behandlas i ett flertal olika reportage och artiklar olika aspekter av den i Sydasien stora sektorn som producerar te. Artiklarna om te och rättigheter:

Parul Sharma: ”En varm kopp te för mig – slavliknande liv för andra”
R.R.M Lilian: ”Löneförhöjning med bitter eftersmak i Sri Lanka”
Johan Mikaelsson: ”Pukka Herbs vill visa vägen genom att vara bäst i klassen”
Faiham Ebna Sharif: ”In i teets värld i Bangladesh”
Johan Mikaelsson: ”Här produceras ekologiskt gummi och te i Sri Lanka”

Parul Sharma

Sedan 2020 ingår Parul Sharma i Tidskriftsföreningen Sydasiens styrelse. Hon är VD för The Academy for Human Rights in Business, författare och människorättsjurist med gedigen erfarenhet i hållbarhetsfrågor i högriskländer. Vid bland andra Human Rights Law Network, EU-kommissionen, Sandvik AB har hon arbetat med mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten och CSR-perspektivet. Hösten 2020 utsågs Parul till ordförande för Amnesty Sverige.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو