Stopp för livsfarliga uppdrag i indiska avloppssystem

En man rensar avlopp i Indien
En man i Kolkata är nere i ett avloppssystem för att med handkraft rensa. Foto: Salvacampillo /Shutterstock

Rengöringen av de indiska avloppssystemen, ett livsfarligt uppdrag, har legat på de lägsta kasten i Indien. På självaste världstoalettdagen beslutade indiska regeringen att arbetet från augusti 2021 ska genomföras med maskiner. Parul Sharma välkomnar beslutet och kallar det historiskt.

Indien har ratificerat båda konventionerna om icke-diskriminering i arbetslivet, det vill säga konventionerna nr 100 och 111. Diskriminering i arbetslivet baserat på kastsystemet är förbjudet enligt den indiska grundlagen. Möjligheter till val av yrke styrs emellertid i stor utsträckning av individens sociala bakgrund.

Människor från lägre kast arbetar framför allt inom lågbetalda yrken. Det är viktigt att förstå att även om kastsystemet är olagligt i Indien så utövas denna världens största rasistiska sociala ordning i indiska familjer, genom det arrangerade äktenskapet, i yrkeslivet, och i ”yrkesvalet”.

Ett sådant yrke har i tusentals år varit att manuellt, med händerna och hela sin fysiska och psykiska kraft göra rent, spola, och plocka bort avföring i Indiens avloppssystem. Förra året dog över 110 personer i detta arbete enligt regeringens statistik.

2021 ska det inte finnas människor som arbetar med rengöring nere i de indiska avloppssystemen

På världstoalettdagen, den 19 november 2020, gick den indiska regeringen ut med beskedet att detta yrke som utförts manuellt nu kommer att utföras med hjälp av maskiner. Senare delen av 2021 ska det inte finnas människor nere i de indiska avloppen.

Idag finns redan en lagstiftning som förbjuder konstruktion eller underhåll av ohälsosamma latriner, och anställning av person för manuell spolning eller farlig rengöring av septiktankar och avloppsledningar. Den som, antingen en person eller myndighet, som bryter mot bestämmelserna i lagen, straffas med fängelse upp till fem år eller böter upp till 500 000 INR (beloppet i indiska rupier motsvarar cirka 60 000 SEK) eller båda.

Avloppsarbetare i Mumbai
Så kallade Manhole Workers (avloppsarbetare) utför uppdrag i april 2020 i Mumbai Maharashtra. Från 2021 ska ordet ”människohål” ersättas med ”maskinhål”. Foto: Arun Sambhu Mishra

Vidare säger lagen att en utsatt person ska rapportera brottet inom tre månader från det att det inträffade. Lagen har inte lyckats bryta mångtusenåriga traditioner främst på grund av bristande alternativ i form av redskap och maskineri. Det indiska departementet Ministry of Urban Affairs kommer att bevilja medel till medarbetare för att köpa städmaskiner.

”Vi vill att arbetarna ska äga dessa maskiner så att dessa kan användas av kommunerna när det finns krav”, sa ansvarig minister till The Times of India.

Arbetarna kommer nu istället att få hantera de nya maskinerna

Från att tidigare ha använt sig av ordet ”människohål” om avloppssystemen kommer ordet ”maskinhål” att användas. Men det är alltså arbetarna som ska hantera det maskinella, med översyn och genomförande, dock ska de själva inte utföra grovjobbet i avloppen.

Detta är ett historiskt beslut i Indien, och ett steg mot att avveckla förnedringsretorik, och rasism i förhållande till Indiens så kallade kastlösa.

Parul Sharma,
människorättsjurist
med fokus på Sydasienregionen

Läs mer Världstoalettdagen

På världstoalettdagen, 19 November, uppmärksammas toaletten och dess värde. Syftet är att höja medvetenheten om betydelsen av fungerande sanitet och att människor har tillgång till sådan. Idag lever 4,2 miljarder människor utan tillgång till säkra hygienresurser, enligt UNRIC (FN:s lokala informationskontor för Västeuropa, stationerat i Bryssel, har hemsidor och sociala medier på de fem nordiska språken).

Åtgärder behöver vidtas för att ta itu med den globala sanitetskrisen och uppnå FN:s globala hållbarhetsmål nr 6 – att säkerställa tillgången till och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla till 2030.

På världstoalettdagen 2020 uppmärksammades betydelsen i en tid av klimatförändringar. Dagen instiftades informellt redan 2001, men blev en officiell FN-dag 2012. Inom FN är det UN Water som står bakom. Den svenska branschorganisationen Svenskt Vatten.

På världstoalettdagen 2020 framhöll premiärminister Narendra Modi, enligt The Hindu, också att tiotals miljoner (uttrycket crore i Indien) fler fått tillgång till säkra toaletter, inte minst kvinnor.

Deutsche Welle, DW, rapporterade om nyheten och att beslutet ska vara implementerat senast i augusti 2021. Enligt DW står en undergrupp inom daliterna för merparten av det farliga arbetet. Indiska aktivister välkomnar beslutet, men har frågor kring hur förändringen ska ske i praktiken.

Redaktionen Sydasien

Parul Sharma
Parul Sharma

Parul Sharma är rektor för The Academy for Human Rights in Business, författare och människorättsjurist med gedigen erfarenhet i CSR-frågor i och från högriskländer. Vid bland andra Human Rights Law Network, Amnesty Business Group, EU-kommissionen, Sandvik AB har hon arbetat med mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten och CSR-perspektivet. Sedan 2020 ingår Parul i Tidskriftsföreningen Sydasiens styrelse.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو