Allt eller inget för Indiens bönder – nya protester mot förödande reformer

Indisk bonde protesterar mot nya lagar 2020.
Bönder i hela Indien protesterar mot ett nytt regelverk. Foto: Sanjeev Syal /Shutterstock

Indiens bönder ger sig ut på gatorna för att protestera mot ett kommande regelverk. De marscherar nu mot huvudstaden New Delhi, och på sina håll har det blivit våldsamt. Parul Sharma ger oss bakgrunden till protesterna.

Så mycket som 80 procent av allt livsmedel som konsumeras i större delen av världen kommer från småbrukare, ändå är dessa värst drabbade av sociala förödelser som svältdöd och ekonomisk katastrof. Så är verkligheten även för småbrukare i Indien.

Sedan 1995 har hundratusentals indiska bönder begått självmord. Idag finns det forskning som visar att ett självmord begås var 30:e minut av just bönder i Indien. En bidragande faktor är det höga priset på genetiskt modifierat utsäde, och allt som modernt industriellt jordbruk medför, som sätter dessa redan resurssvaga bönder i livslånga skulder – där även en måltid om dagen blir en omöjlighet.

Var 30:e minut tar en indisk bonde sitt liv

Jag glömmer aldrig mitt första möte med bonden Raja Swamy i delstaten Tamil Nadu år 2003. Swamy låg förlamad i sin halmsäng efter ett misslyckat självmord. Jag var där för att dokumentera antalet drabbade barn som inte kunde gå i skolan eftersom de arbetade med att spruta bekämpningsmedel ute på bomullsfälten.

Swamy dog några månader senare och hans familj försvann från jordens yta. Antagligen flyttade de till närmaste storstad för att döttrarna skulle kunna arbeta i fabrik, eller i värsta fall bli del av den växande barnprostitutionen i storstäderna. (Ur min bok: Mänskliga Rättigheter i Indien, Gleerups.)

Nya jordbruksreformer och lagar stiftas för att missgynna småbrukare som inte står en chans inför det stora industriella jordbruket. Nu har återigen tusentals indiska bönder samlats på New Delhis gator för att protestera och protesterna blir alltmer våldsamma.

Vad handlar protesterna om denna gång? Det handlar om nya förslag på reformer från parlamentet som kommer att lossa reglerna kring försäljning, prissättning och lagring av jordbruksprodukter – regler som har skyddat Indiens jordbrukare från den fria marknaden i årtionden.

Dessa reformer tillåter privata köpare att samla viktiga råvaror för framtida försäljning, vilket endast statligt auktoriserade agenter kunde göra tidigare; och de beskriver regler för kontraktsodling, där jordbrukare skräddarsyr sin produktion för att passa en specifik köpares efterfrågan.

En av de största förändringarna är att bönderna får sälja sina produkter till marknadspris direkt till privata aktörer – jordbruksföretag, stormarknadskedjor och livsmedelsbutiker online. De flesta indiska bönder säljer för närvarande majoriteten av sina produkter på statligt kontrollerade grossistmarknader eller mandis (lokala grönsaksmarknader) till säkra golvpriser.

Förhandlingsmöjligheter försvinner

De protesterande jordbrukarna är främst oroliga för att förändringarna så småningom kommer att leda till slut på grossistmarknaderna och säkra priser, vilket gör att de inte har något reservalternativ. Det vill säga om de inte är nöjda med det pris som erbjuds av en privat köpare, kan de inte återvända till mandi eller använda grossistpriset under prisförhandlingarna.

Jordbruket, som sysselsätter hälften av Indiens befolkning, har länge varit i desperat behov av reformer. Men de nya – och kontroversiella – förslagen kommer sannolikt inte att vara en lösning för jordbrukarnas problem.

Deras mål är i huvudsak att möjliggöra ett större utrymme för marknadskrafterna inom jordbruket. En uppfattning som motiverat regeringen är att detta kommer att förbättra jordbrukets inkomster, locka investeringar och teknik, och öka produktiviteten.

– Detta innebär döden för små och marginaliserade jordbrukare. Detta syftar till att förstöra dem genom att överlämna jordbruk och marknad till de stora företagen. De vill rycka bort vår mark. Men vi kommer inte att låta dem göra detta, menar Sukhdev Singh Kokri, i en intervju med BBC Punjabi.

Parul Sharma
Parul Sharma

Sedan 2020 ingår Parul Sharma i Tidskriftsföreningen Sydasiens styrelse. Hon är VD för The Academy for Human Rights in Business, författare och människorättsjurist med gedigen erfarenhet i hållbarhetsfrågor i högriskländer. Vid bland andra Human Rights Law Network, EU-kommissionen, Sandvik AB har hon arbetat med mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten och CSR-perspektivet. Hösten 2020 utsågs Parul till ordförande för Amnesty Sverige.

1 Kommentar
  1. Jätte bra skrivet Sharma!

    Väldigt välutvecklat och precis artikel. Tråkigt nog uppmärksammas denna situation inte tillräckligt.

    Tyvärr är det tillvägagångssättet hos de regerande politikerna helt fel men även orättvis. Detta bör lyftas fram av andra journalister då det faller i deras etiska skyldighet.

    Oavsett är det väldigt bra att du upplyser det svenska folket om situationen i Indien.

    Följer gärna mer nyheter kring denna situation.

Kategorier:

Tidskriften Sydasien rapporterar om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Sedan 1977 följer Sydasiens nätverk av skribenter och fotografer det som sker i regionen. Vårt gemensamma mål är att erbjuda kryddstarkt innehåll och bidra till fördjupade kunskaper.

FÖLJ OSS

Arkiv
Translate: العربية العربية বাংলা বাংলা 简体中文 简体中文 English English Français Français Deutsch Deutsch हिन्दी हिन्दी Italiano Italiano 日本語 日本語 ဗမာစာ ဗမာစာ नेपाली नेपाली پښتو پښتو Português Português ਪੰਜਾਬੀ ਪੰਜਾਬੀ Русский Русский සිංහල සිංහල Español Español Svenska Svenska தமிழ் தமிழ் اردو اردو