Afghanistan belyses i Sverige vid årsdagen av Kabuls fall

En afghansk kvinna vid en manifestation utanför UNHCR-kontoret i Delhi i augusti 2021. Bilden är lika aktuell idag. Foto: Pradeep Gaurs /Shutterstock
Beräknad lästid 5 minuter

Den 15 augusti 2021 återtog talibanerna sin vapenmakt över Kabul. I samband med årsdagen belyses situationen i Afghanistan vid en rad manifestationer runtom i Sverige. Utvisningarna till Afghanistan beskrivs som både rättsvidriga och byggda på bristfälliga analyser. Läs Ingrid Eckermans koncisa genomgång.

Texten av Ingrid Eckerman publicerades först på sidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Det är ett drygt år sedan alla tvångsutvisningar till Afghanistan stoppades. Det blev ett andrum, inte bara för flyktingarna, utan också för deras hjälpare. Men nu är andrummet över. Vi är tillbaka till samma situation som 2017. Flyktingar får avslag, de bryter ihop, de flyr vidare till Europa. Vi hjälpare tar emot deras förtvivlan, försöker hitta lösningar, få fram pengar till försörjning.

Media börjar nu uppmärksamma att bland annat flickor och kvinnor får utvisningsbeslut, trots att de inte kan utvisas.

I december 2021 kom Migrationsverket med ett nytt rättsligt ställningstagande, som grundade sig på EASO:s rapport. Där beskrevs vilka grupper som är extra sårbara, bland andra flickor och kvinnor, barn, funktionshindrade, hbtqi-personer, de som lämnat islam, västerniserade personer, de som levt länge utanför Afghanistan och hazarer. Troligen tillhör varje asylsökande afghan i Sverige minst två av dessa grupper.

Flera tusen lämnade nu in ansökningar om verkställighetshinder mot utvisning eller, om det gått minst fyra år sedan tidigare avslag vann laga kraft, en ny ansökan om asyl. Med hänsyn till EASO:s rapport hade vi goda förhoppningar om att Sverige, liksom de flesta länder i EU, skulle ge de flesta sökande uppehållstillstånd.

Migrationsverkets arbete försenades på grund av ukrainarna, men lagom till sommaren började besluten ramla ner. Vi överraskades av att det var så många avslag – en del på helt absurda grunder.

Bland annat förväntas både kvinnor och män anpassa sig till “lokala kulturella seder och bruk” – dvs. talibanernas seder och bruk. Som vanligt har domstolar och Migrationsöverdomstolen nästan alltid gått på Migrationsverkets linje, utan att göra en självständig prövning.

Andra europeiska länder, FN:s institutioner, EU-parlamentet, verkar alla förstå att det inte går att tvångsutvisa till Afghanistan.

Andra europeiska länder, FN:s institutioner, EU-parlamentet, verkar alla förstå att det inte går att tvångsutvisa till Afghanistan. Även Migrationsverket och SÄPO (säkerhetspolisen) förstår det, eftersom man inte ens försöker verkställa utvisningar.

Trots detta fortsätter Migrationsverket att meddela utvisningsbeslut. De verkar inte vara uppdaterade om situationen i Afghanistan – men nu har ”Civilsamhällets landrapport Afghanistan 2022” tagits fram.

Målning av Argavan Rawak
I sin konst visar Argavan Rawak de afghanska kvinnornas kamp för frihet och rättvisa.

Händer nu: Manifestationer för Afghanistan

I dagarna hålls en rad evenemang för att uppmärksamma situationen i Afghanistan – och Sveriges hantering av afghanska flyktingar. I Stockholm hålls flera manifestationer söndag (14 augusti) och måndag (15 augusti). Om evenemanget på Medborgarplatsen i Stockholm söndagen den 14 augusti 2022 klockan 17 skriver arrangörerna WSEO och Kvinnors nätverk:

”Många av aktivisterna som medverkar har egna erfarenheter av fundamentalisternas förtryck och har tvingats fly för sina liv. Genom tal, sång, dans och konstutställning delar de med sig av sina erfarenheter.”

WSEO (FB) är ”en progressiv afghansk kvinnorättsorganisation, ursprungligen verksam i Herat, Afghanistan”. Kvinnors Nätverk (FB) är ”en ideell organisation som sedan 1994 verkar för kvinnors och barns mänskliga rättigheter, mot förtryck och våld, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Kvinnors Nätverk arbetar såväl nationellt i Sverige som internationellt med dessa frågor”. 

Måndagen den 15 augusti arrangerar Svenska Afghanistankommittén en manifestation för flickors rätt till utbildning, kl 15 på Norrmalmstorg i Stockholm (se SAK på FB). Manifestationer har hållits i Malmö, Malå och Göteborg de senaste dagarna. Se Stoppautvisnginarna.blogspot.com för ytterligare information.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik berömmer sig av att 61 procent av de sökande har fått bifall, medan det i andra europeiska länder är 90–99 procent. Efter att de uppmärksammats på att så många flickor och kvinnor får utvisningsbeslut har Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius och biträdande rättschef Anna Lindblad ifrågasatt detta och menar att besluten kanske bör omprövas.

Det är lika absurt att ge utvisningsbeslut till pojkar och män. De är sekulariserade, har tagit till sig svenskt beteende och svenska värderingar. Oavsett om Migrationsverket anser att de är genuina eller ej så räcker det med att talibanerna (eller samhället) misstänker att någon har lämnat islam eller är hbtqi-person.

De som aldrig varit i Afghanistan, de som kom hit som barn eller unga, vet inte hur man ska bete sig i Afghanistan – det kan ta lång tid att lära sig det.

Följderna av dessa beslut är onödiga kostnader för samhället. Till att börja med kommer alla som fått avslag att lämna in nya ansökningar, överklaganden och överklaganden igen.

Det är en dyrbar procedur. Många förlorar sitt LMA-status och därmed möjligheten att arbeta och betala skatt. De utgör tillskott till skuggsamhället och ska försörjas av volontärer, om de inte ägnar sig åt prostitution eller kriminalitet. Barnfamiljerna blir fortsatt hänvisade till bidrag under existensminimum i stället för att bli självförsörjande.

Media har nu börjat uppmärksamma vad som händer och den rättsosäkerhet som drabbar många.

Jesper Bengtsson, chefredaktör för Dagens Arena, kallar utvisningarna till Afghanistan för “en lika präktig som obegriplig skandal”. (“En obegriplig skandal” Dagens Arena, 9 juni 2022.)

Jan Stattin, redaktör och medförfattare i antologin Den onödiga flyktingkrisen, talar om politisering av besluten i asylärenden. (“Hanteringen av asylärenden är en skam för Sverige“. insändare, Gefle dagblad, 2 juli 2022).

Agneta Pleijel, kulturskribent och professor emerita, ställer sig frågan varför Sverige ger så mycket större andel utvisningsbeslut än andra europeiska länder. (“Nu går flykten från Sverige för de rättslösa afghanerna”, DN Kultur 25 juli 2022.)

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, är upprörd över att Sverige kvalificerat sig för att klandras av FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande. (“Sverige har hamnat i fel sällskap”, ledare, SvD 24 juli 2022)

Henrik Jalalian skriver i sin ledare i ETC om hur fosterföräldrar och familjehem förlorat tilltron till samhället. (“De som öppnade sina hjärta förtjänar en ursäkt”,  ledare, Dagens ETC 3 juli 2022.)

Speciellt kvinnornas situation i Afghanistan har föranlett både artiklar och notiser.

Tomas Fridh, Nina Pirooz, Jasmine Qazbegi, alla Fridh advokatbyrå, upprörs över hur Migrationsverket motiverar att kvinnor kan utvisas till Afghanistan. (“Afghanska kvinnor borde inte vägras skydd i Sverige”, DN Debatt 9 juli 2022.)

Isobel Hadley Kamptz, ledarskribent i Dagens Nyheter, påpekar att i Afghanistan förtrycks kvinnor på ett systematiskt sätt. (“Ingen mänsklig rättighet att slippa tvång om att täcka ansiktet enligt Migrationsverket”, ledare, DN, 10 juli 2022.)

Amnesty Internationals färska rapport om kvinnornas situation har väckt ganska stor uppmärksamhet i media. (“Afghanskor dömda till en långsam död”, DN, 27 juli 2022.)

Liberala kvinnor i Stockholms län är fullt på det klara med att flickor och kvinnor inte kan utvisas till Afghanistan. “Asylrätten gäller tydligen inte afghanska kvinnor”,   Expressen 31 juli 2022.)

Forskare i vården anser att det är vettlöst att vi först utbildar undersköterskor och sedan hindrar dem från att göra nytta. (“Obegripligt att undersköterskor nekas att arbeta”, Dagens Medicin, 4 augusti 2022.)

Se också: “Afghanistan: Miljoner har förlorat sina rättigheter”, SVT Aktuellt, 8 augusti 2022.)

Texten av Ingrid Eckerman publicerades först på sidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Print Friendly, PDF & Email
Ingrid Eckerman

Ingrid Eckerman är pensionerad läkare och grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Tillsammans med Karin Fridell Anter var hon huvudredaktör för antologin ”Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021” (onodigaflyktingkrisen.se) utgiven hösten 2021.