• Om länderna
    • Afghanistan
    • Bangladesh
    • Bhutan
    • Indien
    • Maldiverna
    • Nepal
    • Pakistan
    • Sri Lanka
  • Om Sydasien
    • Sydasiens historia
    • Publiceringspolicy
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
    • Skriv för Sydasien
Sydasien Nättidskrift

  • Start
    • Ledare
  • Kultur
  • Politik
  • Samhälle
  • Debatt
  • Reportage
  • Krönika
  • Intervju
  • Repriser
Samhälle
Tweet

En fyrbåk i mörkrets hjärta

Skrivet av: Henrik Sundbom   Publicerat: 15 augusti, 2011  |  Ingen kommentar
Etiketter: Ashok Sajjanhar, Brittiska Indien, Churchill, Clement Attlee, Gandhi, Indien, Jawarharlal Nehru, Manmohan Singh, Narasimha Rao, Nationaldag, Timothy Geithner


Påfågeln med dess vackra skrud är Indiens nationalfågel och den indiska idealmannen bör vara stolt som en påfågelstupp. Djuret är även framstående inom hinduisk mytologi.


In the mass of India, in Asia ravaged by war, we have here the one country that has been seeking to apply the principles of democracy. I have always felt myself that political India might be the light of Asia. – Clement Attlee, 1946

1947 stod det brittiska imperiet på ruinens brant. Efter två världskrig var stormakten i princip bankrutt, och man hade tappat kontrollen över många av sina kolonier. När Labourledaren Clement Attlee blev premiärminister 1945 hade han en begynnande avkolonialisering på agendan, och när han betraktade Brittiska Indien – juvelen i kronan – såg han inte bara en koloni i upplösningstillstånd. Han såg en sprudlande rörelse för demokrati.

Utopierna skiljde sig naturligtvis åt mellan olika grenar av rörelsen. Skulle det självständiga Indien vara kapitalistiskt, socialistiskt eller någonting mitt emellan? Skulle staten bli sekulär eller hinduisk? Skulle muslimerna få en separat delstat, särskilda politiska kvoter eller rent av en egen stat? Och skulle det demokratiska systemet byggas utifrån västerländsk modell eller – som Gandhi förespråkade – efter indiskt mönster med ett panchayatsystem ända upp på nationell nivå?

För landsfäderna, ”the tall and inspiring men”, var dessa frågor livsavgörande. För Attlee sannolikt petitesser. Bakom schismerna anade han möjligheterna till en storslagen demokrati, en förebild för alla före detta kolonier. Indien var ett potentiellt ljus i det asiatiska mörkret. Den metaforen anammades snabbt av de långa, inspirerande männen – av dem som formade idén om den indiska nationen.

Så här 64 år efter självständigheten finns det mycket att säga om det indiska samhället. På många fronter är mörkret fortfarande tjockt och ogenomträngligt, men när Indien i dag firar sin nationaldag kan man gott unna sig att stanna upp ett ögonblick vid några av de positiva sidorna. Några av de områden där Attlees och landsfädernas idé om föregångslandet Indien blivit verklighet.

Ett globalt föredöme “We are going to face all the consequences of opposing this policy, not only in South Africa, but in Asia as a whole and in the whole world, because it raises a fundamental racial issue which applies to all Asiatics and Africans, and the so-called coloured races. “
- Jawaharlal Nehru, 1946

Winston Churchill, Attlees föregångare såväl som efterträdare, lånade så småningom Attlees uttryck Asiens ljus. Men Churchill använde det om Jawaharlal Nehru, inte om nationen Indien. I Nehru såg Churchill hopp för den globala demokratin. Passande nog var Nehru en av de första utländska ledare som drev frågan om de svartas i Sydafrika rättigheter i FN. Nehrus initiativ var också avgörande för att holländarna så småningom skulle lämna Indonesien. Nehru bräddade ambitionen – ljuset skulle få lysa överallt, inte bara över Asien.

I dag har Indien goda relationer med många afrikanska länder. Det koloniala arvet har lämnat efter sig en motvilja mot européer på delar av kontinenten. Men i indierna vittnar många afrikaner att de ser ett brödrafolk, ett folk med gemensam historia av kolonialstyre, förtryck och kamp mot despotier. Indien har börjat bli en biståndsaktör att räkna med. Samtidigt som man tar emot stora, välbehövliga summor bistånd från bland annat Europa och Japan, bidrar Indien ekonomiskt till ett antal afrikanska länder och till sina fattigare grannländer.

2011 är det indiska biståndet budgeterat till närmare 500 miljoner dollar. Det kan låta paradoxalt, men har en poäng: det är oftare lättare att acceptera hjälp från eller lyssna till en aktör med liknande erfarenheter. Och för indiska politiker ligger det i linje med den ursprungliga idén om Indien som föregångsland. The light of Asia.

En unik mångfald. ”Man såg till att Indien blev en sekulär stat med plats för alla religioner.”
- Ashok Sajjanhar, 2011

Ashok Sajjanhar, Indiens ambassadör i Sverige, lyfter gärna fram Indien som ett mångkulturellt föredöme. För, till skillnad från vad man ibland kan tro när man följer svenska medier, är Indien ett synnerligen lyckat exempel på ett samhälle präglat av mångfald. Redan i konstitutionens slås det fast att Indien är en sekulär stat – ett av de kärnvärden som Gandhi höll hårdast på. Muslimer och hinduer, sikher och kristna, jainer och buddhister lever fredligt sida vid sida. De enstaka våldsamma handlingar som smäller så högt att de får genomslag i svenska medier är undantag. För det stora flertalet är vardagen friktionsfri.

20 år av ekonomisk framgång. “India in some ways is the model for how to produce broad-based economic growth, with a balanced growth in an equitable free market system.”
- Timothy Geithner, 2011

En fjärde person som lyft fram Indien som förebild är USA:s finansminister, Timothy Geithner. Den indiska ekonomiska modellen är föredömlig, förklarade Geithner vid ett bilateralt möte tidigare i somras, för att skapa en balanserad tillväxt i en rättvis marknadsekonomi. Sannolikt syftade han på de omfattande liberaliseringar som genomförts de senaste 20 åren. Sedan Narasimha Rao och Manmohan Singh klubbade igenom sitt ekonomiska reformpaket har tillväxten pendlat mellan 5 och 10 procent. På dessa 20 år har dessutom per capita-inkomsten ökat från 300 till 1700 dollar, läskunnigheten ökat från 52 till 74 procent och fattigdomen minskat markant. Många är de länder vars ekonomi skulle tjäna på en liknande ansiktslyftning, inte minst bland forna kolonier.

Från Amritsar till Guwahati, från Shimla till Kanyakumari och från Delhi till Bombay firas det i dag med patriotisk glöd och stolthet. Det är med rätta. För 64 år sedan lämnade britterna över ett fattigt, underutvecklat, utsuget land till en mångfald av folkrörelser som knappt kunde vistas i samma rum utan att råka i luven på varandra. Förutsättningarna för kaos, krig och diktatur var goda – och i många andra före detta kolonier är det så tiden som självständiga nationer har sett ut.

Trots sina brister är Indien ett land att vara stolt över. Indien är ett – utifrån sina förutsättningar – bra land, och sakta men säkert är det på väg att bli ännu bättre. Efter 64 år av självständighet kan man faktiskt med rätta säga att nationen sprider ett klart ljus – inte bara över sitt närområde utan över hela världen.

Några lästips:

Om Indien som idé:
Colbridge och Harris: Reinventing India

Om Indiens globala röst:
Kapur, Harish: Foreign Policies of Indias Prime Ministers

Om indisk ekonomi efter självständigheten:
Das, Gurcharan: India Unbound

Hindustan Times specialsida om nationaldagen:
http://www.hindustantimes.com/specials/coverage/IndependenceDay/


Tweet
Om skribenten
Henrik Sundbom (8 artiklar)
Henrik Sundbom arbetar på den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld (Stockholm Free World Forum). Han har rest i stora delar av Sydasien och bott i New Delhi och har ett särskilt intresse för indisk politik. Henrik har också arbetat som guide i Bhutan och Nepal och skrivit för Upsala Nya Tidnings ledarsida. henrik.sundbom@gmail.com

Har du något att tillägga?

Alla kommentarer granskas innan de blir synliga. Vänligen håll en respektfull ton i din kommentar. Håll dig till ämnet. Vi förbehåller oss rätten att avvisa kommentarer med olämpligt innehåll, såsom rasistiska och sexistiska uttalanden.





  Avbryt

« McLeod Ganj- En mötesplats för språk och kultur
Så grundades den pakistanska nationalteatern på 1950-talet »
  • ANNONSER:

  • Krönika

    • Henrik Sundbom
      Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
  • Intervju

    • Johanna Sommansson
      En kamp mot ett socialt system
  • Mest lästa

    • Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
    • Snöbollseffekten – en frihetsrörelse växer
    • Kuppen i Maldiverna – ett angrepp på landets historia och kultur
    • Nytt år med Sydasien
    • Bangladeshisk politik – historiens skugga och nationens identitet
    • Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
    • Kuppen på Maldiverna – en analys
    • In the name of honour
    • Faller det sista röda fästet nu?

    Senaste nytt

    • Faller det sista röda fästet nu?
    • Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
    • In the name of honour
    • Kuppen på Maldiverna – en analys
    • Bangladeshisk politik – historiens skugga och nationens identitet
    • Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
    • Nytt år med Sydasien
    • Kuppen i Maldiverna – ett angrepp på landets historia och kultur
    • Snöbollseffekten – en frihetsrörelse växer
    • Fredliga demonstrationer för frihet

    Kommenterade

    • Upp med korten på bordet, Sri Lanka! (4)
    • Nu är Sydasien gratis och tillgänglig för alla! (3)
    • Jaffna i fokus på konferens (3)
    • Ett virtuellt nummer (2)
    • En annorlunda semester i yogans tecken (1)
    • Familjen – en viktig framgångsfaktor i det indiska affärsimperiet Tata (1)
    • Sathya Sai Baba 1926-2011 (1)
    • Det fanns en gång ett Amsterdam i tropikerna (1)
    • Mellanöstern -ett retoriskt slagträ mot Sri Lankas muslimer (1)
    • Från hönsoffer till elchock (1)
  • Debatt

    • Andreas Johansson
      Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
  • Reportage

    • Elin Thorsén
      På festival med Bengalens globala mystiker
  • Ledare

    • Johanna Sommansson
      Nytt år med Sydasien


Avatars by Sterling Adventures

 
  • Om Sydasien

    Sydasien är den enda nättidskriften som rapporterar kulturellt och politiskt från region Sydasien. Regionen innefattar länderna; Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Vårt kontor är globalt, vi har reportrar som arbetar från olika platser i regionen. Vi på Sydasien erbjuder dig garanterat fräscha perspektiv och kryddstark läsning.
  • Information

    • Historien om Sydasien
    • Skriv för Sydasien
    • Publiceringspolicy
    • Annonsera hos oss
    • Om Cookies (kakor)
    • About Sydasien in English
  • Sydasien på internet

    • Gilla oss på Facebook
    • Sydasien på Flickr
    • RSS – Sydasien nättidskrift
    • Kontakta oss
  • Kategorier

    • Debatt
    • Ekonomi
    • Intervju
    • Krönika
    • Kultur
    • Ledare
    • Litteratur
    • Miljö & Klimat
    • Nöje
    • Politik
    • Porträtt
    • Reportage
    • Repriser
    • Resa
    • Samhälle
    • Senaste nytt

 
Creative Commons-licens
Sydasien.se by Sydasien is licensed under a Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 3.0 Unported License.
Sydasien är en svensk ideell förening som rapporterar från regionen // Sydasien is a swedish non-profit, non-commercial organisation who reports from the region of South Asia