Hör upp tamilska diasporan!
Hör upp sinhala-nationalister!
Hör upp sympatisörer till någon av sidorna!

Ta en lång och noggrann titt på dokumentären Sri Lanka’s Killing Fields på youtube. Alla ni som på något sätt sponsrat någon av sidorna med kunskap, pengar eller er support– ni har skuld till detta.

När jag blev ombedd av redaktör Sommansson att skriva en reflektion om Channel 4:s dokumentär ”Sri Lanka’s Killing Fields” tvekade jag rätt rejält. Det är nämligen omöjligt att skriva något gällande inbördeskriget på Sri Lanka utan att få några sura kommentarer, antingen från den tamilska diasporan, från sinhala-nationalister eller sympatisörer från något av lägren.

Samtidigt vill jag ändå kommentera dokumentären. Om inte annat för att få folk att se den. Så här kommer mina högst personliga tankar.

Till att börja med – en förklaring till inledningen av denna text: När jag var redaktör för tidskriften Sydasien fick jag ett förslag från en skribent att istället för att betala denne för en artikel, sätta in pengar på ett statligt Lankesiskt konto till förmån för skadade soldater.

Jag gjorde det inte. Just av anledningen att jag riskerade att ge pengar till något som i slutänden kunde bidragit till att tidskriften Sydasien skulle haft del i civila människors död i norra Sri Lanka under den så kallade slutstriden av inbördeskriget.

Om ni inte sett brittiska Channel 4:s dokumentär ”Sri Lanka’s Killing Fields” tycker jag att ni ska göra det. Den finns att se i tre delar på youtube, om ni inte kommer åt Channel 4:s hemsida.

Det är en dokumentär om krig och lidande när det är som värst. Där familjer ligger i egengrävda, 30 centimeter djupa jordhål, och ber för sina liv samtidigt som både lankesisk militärs och tamilska tigrarnas kulor viner om huvudena på dem.

För många tusen människor innebar slutstriden av inbördeskriget också slutet på deras egna liv. För andra innebar det månader i så kallade flyktingläger innan de först nu börjat kunna återvända hem igen. Men vad är det för hem de återvänder till? Och vilka hemska minnen har etsat sig fast? Hur kan de förlåta och försonas med sina föräldrar och barns banemän, både inom den lankesiska armén som de tamilska tigrarna (LTTE)? Skulle du själv klara det?

Dokumentären är hemsk, sorglig, osmaklig… ja rent utsagt förjävlig.

Men den känns också väldigt verklig. Att den lankesiska regeringen vägrar erkänna FN:s krav på utredning om folkmord visar att de fortfarande – trots hela världens ögon på sig – på fullaste allvar menar att det här enbart är en nationell angelägenhet som ingen annan har att göra med. Jag köper det inte.

Upp med alla kort på bordet.

På Sri Lanka försöker man intala folket att många delar i dokumentären är iscensatta. Är det så – var är bevisen?

Många lankeser tror säkert att deras regering talar sanning när de säger att dokumentären är fake, särskilt med tanke på att regeringen så framgångsrikt fått folket att tro att hela världen är emot Sri Lanka.

Sanningen segrar ju alltid tillslut – och så vida inte regeringen lyckas plocka fram bevis på att dokumentären är fake så kommer detta bara att bita dem i arslet i slutändan.

Det regeringen gör nu är precis det som tidigare regeringar gjort, innan kriget, det vill säga få den singalesiska majoritetsbefolkningen att rikta sin ilska mot det tamilska folket, snarare än mot regeringens misstag och eventuella krigsbrott.

Jag är rädd för att detta bara kommer innebära att försoningen blir den omvända – och att kriget kommer åter.

Så med andra ord, för tillfället är kriget över – och vi kommer aldrig få reda på om de tusentals människor som dog under slutstriden var fler eller färre än de som skulle dött om kriget fortsatt.

För att trösta mig själv och döva mitt eget samvete över den euforiska glädje jag kände när kriget officiellt var över så hoppas jag att färre civila dog i slutstriden, än vad som skulle dött om kriget fortsatt i tio år till.

För de som förlorat anhöriga och vänner under slutstriden är detta så klart ingen tröst.

Åter till dokumentären – ska man vara kritisk till Channel 4:s dokumentär så är det i grund och botten en dokumentär där faktan man kommit över förmodligen kommer från människor som så gärna vill se den lankesiska militära ledningen i en krigsdomstol, men än så länge inte lyckats.

Jag förvånades över hur man i förbifarten tog upp de tamilska tigrarnas roll i det hela – samt varför de inte kunnat få tag i några sinhalesiska vittnesuppgifter, antingen från någon avhoppad militär eller annan person. I stället var det bara några Röda Korset-människor, en anonym tamilsk man och en tamilsk kvinna som uttalade sig.

Jag slogs också av att man gjorde allt än mer dramatiskt – det behövdes ju inte – genom att lägga in musik (!) och en överdrivet upptriggad speaker-röst i vissa klipp.

Kort och gott – det finns förmodligen fler sidor på det här myntet, och trovärdighetsmässigt nådde inte dokumentären hela vägen fram.

Men känslomässigt gjorde den det definitivt.

Om skribenten

John Senewiratne (2 artiklar)
John Senewiratne var redaktör för tidskriften Sydasien mellan 2008 till 2010. I grunden är han sportjournalist och har arbetat på några av Sveriges största sportredaktioner som Sportbladet (Aftonbladet), Dagens Nyheter, GT/Expressen och Göteborgs Posten. För närvarande har han sadlat om till tv-journalist på 24Corren i Linköping där han förutom att vara sportredaktör även är programledare för ett hockeyprogram. John är halv-Sri Lankes och besöker landet där släktingar och vänner finns så ofta han kan. Sportmässigt har han som främsta merit att han 2006 vann trippeln (två cup-guld + ligaguld) i den Sri Lankesiska högstaligan i fotboll med Ratnam SC.

Relaterade Artiklar

Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished

Nu är inte Channel 4 huvudsyfte att visa vad som sker med civila i ett krig. Vad försöker då Channel 4 bevisa? Ja, de kunde knappast valt en mer strategisk tid för en uppföljare då filmen kom ut precis lagom innan...

Översvämningarnas Pakistan – katastrofen världen tycks ha glömt

FN har begärt 357 miljoner dollar för att hjälpa katastrofens offer. Men i slutet av förra veckan hade endast 19 miljoner dollar inkommit. Detta trots att man på samma sätt som förra året nu kan se kvinnor och män...

Barns rättigheter på Sri Lanka – en utmaning

Att Sri Lanka antagit en majoritet av de internationella konventioner om mänskliga rättigheter och därigenom förpliktigat sig att omsätta dessa juridiska principer i praktisk handling manar naturligtvis till frågor...

4 Kommentarer till; Upp med korten på bordet, Sri Lanka!

• 
  Johan Fernando

  31 oktober, 2011, 16:49:52

  Filmen är hemsk. Ja, Men skulle vi sätta ihop en del av de hemska saker tamilska fascisterna har gjort mot Singhaleser och Muslimer så skulle vi kunna gör en minst licka hemsk film. Jag har levt på sri lanka senaste 5 åren. Grattis till John som spelade med Rathnam, Men jag är en Jupiters spelare sen jag var liten.

  However så kan jag säga att krig ä hemskt..Finns dokumenterade bilder på nätet på spådbarn som fick skallarna spräckta av tamiler som masakerade hela singhalesiska byar… Bara söka på Google . Dollar farm och kent farm massacers…

  Tamilska tigarna är 13 % av befolkningen skulle ni blå ögda svenskar acceptera ge 33 % av eran land massa till Syrianer eller muslimer bara för de är 10- % av befolkningen som exempel?.

  Jag tror inte det…. Majoriten ska styra landet. Singhaleserna är och kommer förbli de som har makten på ön. Om ni pratar om demokrati..visst ….Det är mycket ministrar med kriminella affärer och påverkar polis och rättsystemet. MEN sri lanka har mycket mer än det…Vi har fyra religioner , Muslimer får gå med sina burkar om de vill….Ni i europa pratar om demokrati..Se hur ni behandlar somalier, muslimer ??? förbjuder dem att ha på sig burka. På sri lanka kan man till och med gå med burka in på banken!!!

  svara

• 
  Thomas Bibin

  4 april, 2012, 21:03:41

  Med sådana vänner som Johan Fernando behövs inga fiender. Det är just detta synsätt som skapat krigen på Sri Lanka. Och att påstå att det är självklart att singaleserna ska ha makten i landet för att dom är flest är inte bara ”okunnigt”. Det vittnar också om att skribenten inte förstått skillnaden mellan demokrati och diktatur. Mvh Thomas B

  svara

• 
  Thomas Bibin

  1 augusti, 2011, 11:42:26

  De ”sidor av myntet” som John S tar upp är uppenbara och och väl uttryckta. I synnerhet nu när presidenten och hans klan bestämt sig för att upprätta ett tusenårsrike med oinskränkt makt. Det är ett historiskt steg tillbaka som till sitt innehåll liknar Tigergerillans totala maktfullkomlighet och som gör utrymmet för de demokratiska krafterna och de fria medierna i landet alltmer ohållbart.

  Samtidigt pekar nya uppgifter på att diskriminering mot landets minoriteter tilltar alltmer.

  Channel 4:s dokumentär må ha haft sina ev brister, men jag tror aldrig mig ha blivit så skakad förr av att ha sett en film baserad på dokumentärmaterial.

  Thomas Bibin

  svara

• 
  Anders

  23 juni, 2011, 18:29:19

  Mycket bra artikel. Äntligen tar Sydasien man upp det som länge har värkt i Sri Lanka och håller på att utveckla sig till en varböld! Bra skrivet också, med tydligt märkbara genuina känslor.

  svara