Säkerheten fortfarande eftersatt – 30 år efter Bhopalkatastrofen


Foto:

För 30 år sedan drabbades den indiska staden Bhopal av världens hittills värsta industrikatastrof och närmare 4 000 människor dödades omedelbart. Gasutsläppet ledde till hårdare lagar, men enligt författarna till en ny bok skördas fortfarande många människoliv i ständigt återkommande mindre industrikatastrofer i Indien.

Den 3 december 1984 drabbades företaget Union Carbides fabrik i Bhopal av ett förödande gasläckage. Förutom de som avled direkt skadades hundratusentals människor. Fortfarande föds det tusentals barn med svåra medfödda skador i Bhopal och närliggande regioner, orsakade av att deras föräldrar utsattes för gasutsläppet.

Den giftiga ångan trängde med tiden ner i marken till grundvattnet, och människor som är för fattiga för att kunna flytta avlider ännu, 30 år senare, av industrikatastrofens effekter.

”Det saknas samlade uppgifter om hur många människor som fortfarande är drabbade. Men trots att fler än en halv miljon människor fått statlig kompensation, hur liten den än har varit, så kommer det hela tiden in nya skadeanmälningar”, skriver det Delhi-baserade Centret för forskning och miljö, CSE, i en ny bok om katastrofen.

Enligt Amnesty International så finns det fortfarande 350 ton giftavfall kvar på Union Carbides fabriksområde i Bhopal. För fem år sedan visade en oberoende utredning gjord av CSE på kraftigt förhöjda giftnivåer i marken nära fabriksområdet och i grundvattnet.

Katastrofen i Bhopal är fortfarande föremål för böcker, filmer och debatter om företags ansvar och bristande industrisäkerhet. Sunita Narain, chef för CSE, anser att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att förbättra säkerheten vid landets fabriker, även om katastrofen i Bhopal ledde till att lagarna för att förhindra kemiska industrikatastrofer skärptes.

– Vi har inte upplevt någon ny lika fruktansvärd mänsklig tragedi som den som inträffade på natten den 3 december 1984. Men landet drabbas fortfarande av många mini-Bhopal, industriolyckor som skördar många liv och leder till enorma utmaningar i form av farliga giftavfall.

Flera experter säger till IPS även om den indiska staten agerat för att minska riskerna, så fortsätter landets gruvor och industrier att drabbas av olika former av missöden. Många experter menar att problemen förvärras av att förordningar inte följs, och av den utbredda korruptionen. Resultatet har blivit att tillväxten i detta land, vars ekonomi är den tredje största i Asien, har ett högt pris för både miljö och människor.

Företagsjurister påpekar att detta sker trots att de indiska lagarna för att öka säkerheten i industrin är mer långtgående än i många andra länder. Exempelvis måste numera alla fabriker där det finns farliga kemikalier genomgå obligatoriska kontroller.

– Den viktigaste lag som tillkom efter Bhopal-katastrofen var dock miljöskyddslagen från 1986, som innebär att centralmakten har rätt att stänga ner, förbjuda och reglera industrier som bryter mot reglerna, säger företagsjuristen Gita Sareen, som är verksam i Mumbai, till IPS.

Samtidigt råder det enorma skillnader mellan teori och praktik. På de flesta fabriker är fortfarande personalsäkerheten eftersatt och de som bryter mot reglerna bestraffas sällan. Enligt CSE avled över ett tusen personer i olyckor på landets fabriker bara under 2011, medan många tusentals fler skadades.

Samtidigt blir allt fler markområden och vattendrag förgiftade. År 2010 slog landets miljödepartement fast att det fanns tio platser i landet som var svårt förgiftade av tusentals ton av farligt avfall.

– Trots alla ord så är det värsta att platsen där Union Carbides fabrik i Bhopal stod fortfarande inte har sanerats. Olika parter bråkar om hur platsen ska saneras, vart giftsoporna ska placeras och vem som ska betala för det – samtidigt som gifterna fortsätter att spridas och skapa förödelse, säger CSE:s biträdande chef Chandra Bhushan till IPS.

På de stora företagens anläggningar har säkerheten med tiden förbättrats i varierande grad. Men enligt Chandra Bhushan är det betydligt sämre ställt på andra fabriker.

– Det bryter ofta ut bränder i fyrverkerifabriker och missöden är vanliga i kemiska fabriker – vilket betyder att industrin måste granskas hårdare. Det grundläggande problemet är att begreppet ”säkerhet” inte har blivit en del av företagskulturen på samma sätt i Indien som i väst, säger Chandra Bhushan.

Shashank Shekhar, professor i geologi vid Delhis universitet, menar att de utsläpp som förorsakas av landets industrier är den enskilt största anledning till de vattenförgiftningar som skapar hälsoproblem för miljontals indier. Han har själv medverkat i en studie som visar hur grundvattnet i stora delar av landet är förgiftat av cancerogena ämnen som bly och kadmium, samt andra farliga ämnen som arsenik, nitrat och mangan.

– Även i små mängder så är tungmetaller upplösta i vatten mycket giftiga för människokroppen, och kan leda till bestående skador. Men trots detta görs inget för att förhindra problemen, säger Shashank Shekhar till IPS.

Neeta Lal/IPS

Sydasien
Sydasien

Sydasiens redaktion publicerar kontinuerligt nyhetsnotiser från Nyhetsbyrån IPS.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.