Foto: Mr. Zaid, Indiskt flickebarn.

Indiska demografer beräknar nu att 7,1 miljoner flickor saknas i landet på grund av könsselektiva aborter. Det är alltmer vanligt att indiska par besöker kliniker för att könsbestämma sina foster, då söner ger högre status så väljs döttrar ofta bort efter undersökningen. Detta har bidragit till en snedvriden könsfördelning i delstaten Uttarkhand i Norra Indien. Men det pågår också kampanjer för att motverka fenomenet, organisationen SBMA är en av de grupper som driver frågan.

Dela med andra

Tweet

Bokmärk!E-post

0 kommentarer

Fakta

Delstaten Uttarakhand (svartmarkerade biten på kartan).

I delstaten Uttarakhand går det numera endast 886 flickor på 1 000 pojkar. Samtidigt har en stark social rörelse nu börjat byggas upp som bekämpar de könsselektiva aborterna. Situationen är värre i Uttarakhand än i landet som helhet. Men i hela Indien går det i dag 914 flickor på 1 000 pojkar, vilket är en fortsatt nedgång i jämförelse med år 2001, då fördelningen låg på 927 flickor på varje tusental pojkar.

Enligt Shashi Bhushan vid organisationen SBMA, som arbetar för kvinnors rättigheter, så drivs de könsselektiva aborterna på av teknikens framsteg, men också av bristande etik hos viss sjukvårdspersonal. I hela Uttarakhand finns det illegala kliniker som mot betalning hjälper gravida par att könsbestämma sina foster. Ofta besöks klinikerna av välutbildade par.

Enligt barnmorskan Rahmati Devi, 45, används dessa kliniker nästan rutinmässigt i norra Uttarakhand.

- Dessa tester genomförs efter påtryckningar från mannen eller hans anhöriga, säger Devi till IPS.

- Adresserna till dessa ultraljudskliniker, där testerna genomförs i smyg, sprids från person till person. De tar mellan 2 500 och 5 000 rupier för att könsbestämma ett foster (ca 350-700 svenska kronor), berättar Devi.

De myndigheter som ansvarar för att förbudet mot könsbestämningar följs bedriver ingen verksamhet i större delen av Uttarakhand, om man bortser från enskilda tillslag som genomförts mot vissa kliniker. Organisationen SBMA har under de senaste tre åren drivit en kampanj kallad Kopal för att minska de könsselektiva aborterna.

Ett par som blivit påverkade av SMBA:s kampanjer är Madan Singh och hans hustru Radha Devi i distriktet Chamoli. Paret var på väg att göra en könsbestämning av sitt foster eftersom de inte ville få en tredje flicka, men efter att ha sett en gatusketch som SBMA arrangerade i deras hemby beslöt sig paret från att avstå från att könsbestämma sitt kommande barn.

För en aktivist som Shashi Bhushan är varje sådant val en stor framgång. Bhushan menar att befolkningen i Uttarakhand nu har börjat inse vilka enorma problem de könsselektiva aborterna förorsakar.

- Det som brukar kallas för ”de saknade flickorna” handlar egentligen om ett massmord på flickor, säger aktivisten Shashi Bhushan.

Genom Kopal arbetar organisationen för att få ungdomar att engagera sig i frågan och påverka äldre att inse hur viktiga flickorna är för att uppnå ett välbalanserat samhälle.

Socialarbetaren Bina Kala understryker att problemet med att föräldrar tvingas betala en hemgift för sina döttrar när de ska gifta sig gör att många inte vill få döttrar.

- En familj med fler män anses vara stark och söner betraktas som en tillgång, säger socialarbetaren Bina Kala.

I samarbete med Kopal organiserar Bina möten mellan pojkar och flickor där de får möjlighet att diskutera genusfrågor.

- Vid dessa möten betonar vi att i hushåll på landsbygden så bidrar flickorna mycket mer till familjens ekonomi än pojkarna. Flickorna hjälper sin mamma och offrar till och med sina drömmar för att familjen ska kunna investera i pojkarna, säger Bina.

Vid ett Kopal-möte i distriktet Pithoragarh så beklagade sig många flickor över att den ökande läskunnigheten och bildningsgraden inte har lett till att deras status höjts.

Uttarakhands delstatsregering har lanserat ett initiativ som syftar till att höja flickorna status genom att erbjuda alla flickor som fötts efter januari 2009 i fattiga familjer ett extra bidrag på motsvarande 700 kronor plus ränta. Detta bidrag betalas dock ut först efter att flickan gått ut skolan och fyllt 18 år.

- Den typen av satsningar bidrar till en långsam men tydlig förändring i detta samhälle där önskan om att få en manlig arvinge är en sådan svår och komplex social fråga, säger Bhushan.

Text: Nitin Jugran Bahuguna /IPS

Om skribenten

Sydasien (21 artiklar)
Sydasiens redaktion publicerar kontinuerligt nyhetsnotiser från regionen. Vi publicerar även repriser från gångna år. Dessa är markerade som "Repris".

Relaterade Artiklar