Nedräkning inför nästa rond i Genève


Foto:

Det är ingen vild chansning eller häftig överdrift att säga att 2014 blir ett avgörande år för den framtid som ska byggas på Sri Lanka efter det långa och blodiga inbördeskriget. Stämningarna hettas precis som 2013 upp inför en ny omgång i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève i mars.

FN-församlingarna genomsyras av kompromisser, överenskommelser, hållhakar och politisk hänsyn. De inbördes relationerna mellan världens nationer har slipats under många år. Det är inte överraskande att Kuba utlovar stöd för Sri Lankas regering när frågan om en oberoende internationell utredning av inbördeskrigets slutskede väcks igen. Kuba stödjer med ryggmärgen andra totalitära stater som utövar våld på delar av befolkningen i syfte att befästa makt. Om USA som nu intar motsatt position är det dubbel bonus.

Skeenden inom FN kan förutses bara genom att undersöka vilka länder som deltar. En titt på listan över medlemsländer i FN:s råd för mänskliga rättigheter i 2014 års tappning ger känslan att det blir svårare att verka för att straffa de som trampat på människor och deras rättigheter. Vilka länder höjer blicken och försöker se till annat än egenintressen? Sverige hade kunnat göra det. Försöken att ta sig in i rådet har misslyckats. Andra kandidatländer har fått fler röster.

Många tamiler i Sri Lanka och i diasporan fortsätter att både hoppas och tro att FN ska ge upprättelse. En rad internationella organisationer verkar för att Sri Lanka ska granskas. Men FN är inget oberoende organ. Det är ett samarbete mellan världens erkända stater. I församlingen av länder träffas representanter i New York eller Genève för att fatta beslut om lämpliga åtgärder för mängder av frågor på långa agendor. De representerar sina länder och utnyttjar kontakter för att befästa och stärka positionerna. I bästa fall finns FN-stadgarna i bakhuvudet under arbetet. Men FN-spelet handlar mer om politiska överväganden än internationell rättsskipning.

USA och Storbritannien lyfter frågor om mänskliga rättigheter inom FN. Problemet är ländernas undergrävda trovärdighet. USA ses som supermakten som invaderat länder utan FN-mandat. Storbritannien försöker genom Samväldet samarbeta med och stödja tidigare kolonier, men påminns om hur Imperiet som kolonialvälde rört om i världen. Fattigare länder, berövade på naturtillgångar och plågade av långa krig, lyfter fram argument om att de blir orättvist behandlade av världssamfundet medan de stora kommer undan.

Även om det idag ses som preskriberat så byggdes Amerikas förenta stater ovanpå ett fruktansvärt folkmord. Politiker i USA som säger att landet gjorde sig fritt från kolonialmakten Storbritannien avslöjar en snäv historiesyn. Den som vill läsa om orättvisor kan försjunka i Dee Browns ”Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee”. Försöken att utplåna det folk som bott på kontinenten i tusentals år genom att omvända överlevarna till erövrarnas kultur fortsatte långt in på 1950-talet, även i Kanada.

Statsbildningarna har på de flesta håll nu satt sig hårt och landlinjerna på världskartan ritas sällan om. Folk utan egen stat har svårt att göra rösten hörd och få intressen tillgodosedda. Kurder, palestinier, västsaharier, basker, östtimoreser, romer – och Sri Lankas tamiler kan berätta. Gemensamt för dem är att brist på säkerhet har bromsat möjligheterna för folk och regioner att utvecklas.

Sri Lankas tamiler känner sig lurade av FN, inte minst de som knackat på alla dörrar och försökt påverka och istället för att koncentrera sig på krig verkat för förhandlingar. FN var länge ointresserat av Sri Lankas konflikt. Säkerhetsrådet brydde sig allra minst.

Överenskommelser mellan länder och maktblock avgjorde 2009. Det som sker nu, att det påtalas i FN att parterna i kriget begick illdåd i krigets slutskede, ses ändå som ett halmstrå att gripa tag i.

Vid den kommande sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter under mars ska det visa sig om Sri Lankas regering gjort det FN förväntat. USA driver på och har skickat sändebud till ön för att bedöma situationen. Förhandsrapporter ger vid handen att Sri Lanka inte kan visa att de uppfyllt FN-rådets resolution från mars 2013. Merparten av de föreslagna åtgärderna i den egna LLRC-rapporten har inte genomförts. President Rajapakses önskan om mer tid väcker ingen förståelse hos USA, som fortsätter argumentera för en oberoende internationell utredning.

En kommande rapport från FN:s människorättskommissionär Navi Pillay är viktig. Hon kan med stöd från USA och Storbritannien förorda en oberoende internationell utredning av misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i inbördeskrigets slutskede. De 47 medlemsstaterna avgör om landet istället ska få fortsätta utreda på egen hand.

Parallellt diskuteras självstyre i norr och öster. Under många år drömde tamiler om Eelam. Det gällde oavsett om de var militanta eller inte. I den tänkta staten i de norra och östra delarna av ön, som är de områden tamiler etablerat sig i, ville de leva och styra över sin framtid, utan att singaleser med annat språk, kultur och religion skulle styra över dem. Det blev inte så.

Tamiler fortsätter sin kamp. Den transnationella regeringen för Tamil Eelam, bestående av tamiler i exil, verkar fortfarande för en separat stat, men utan vapen. Få tror att utsikterna att lyckas är stora. Några följer president Mahinda Rajapakse i försöken att hjälpa släktingar och vänner i den krigsdrabbade landsdelen att bygga upp tillvaron efter kriget.

Tamilerna i Sri Lanka representeras politiskt i första hand av Tamilska Nationella Alliansen TNA. TNA arbetar för en federal lösning genom en implementering av det 13:e tillägget i konstitutionen som skulle ge ökat självstyre för provinserna.

Partierna inom TNA har sedan vapenvilan mellan den dåvarande UNP-ledda regeringen och LTTE 2002 gått en balansgång. De stod bakom gerillan men försökte samtidigt vara självständiga. Tamilska partier som ställt sig på den SLFP-ledda regeringens sida har belönats med ministerposter.

Trots hot och våld röstade tamiler i den norra provinsen för TNA i provinsvalet i september. Av de 38 platserna tog TNA 30 platser. Den sedan 2004 pensionerade domaren inom landets högsta domstol, 74-årige C.V. Vigneswaran, valdes till chefsminister för norra provinsen.

Vigneswaran spelar nu en central roll. En fråga som aktualiseras är om det statsmakten i Sri Lanka gjort och gör ska klassas som folkmord. Det som skett är ”folkmordsliknade” är den formulering som det norra provinsstyret enats kring, vilket rört upp känslor bland nationalistiska singaleser. TNA beskylls vara terrorister.

En massgrav i det tamildominerade norr ger upphov till spekulationer. Hittills har enligt Tamilnet och andra källor kvarlevor från 55 människor, däribland barn och kvinnor, grävts fram i Mannar. Skeletten upptäcktes 22 december i samband med att grävarbete utfördes för att lägga vattenrör.

Det tros enligt källor på den tamilska sidan röra sig om de människor som försvann i samband med regeringsstyrkornas militäroffensiv Rana Gosa 1999. Poliskällor konstaterar att området var under LTTE-kontroll i 15-20 år. Och LTTE misstänks under krigsåren ha dödat tusentals singalesiska soldater som tagits till fånga och tamiler från konkurrerande väpnade grupper.

Även den indiska fredsbevarande styrkan IPKF, som dödade hundratals eller rent av tusentals civila tamiler höll området en period i slutet av 1980-talet. Armén ligger bakom mängder av försvinnanden. Det finns misstankar om att bevis kan förstöras och många vill att en oberoende aktör som kan arbeta med utgrävningarna och analysera resultaten.

Färskare massgravar finns tvärs över ön, längs den östra kusten. Vad som döljer sig i marken där går inte att säga. Många kroppar kan ha bränts i mobila krematorier.

Genom folkomflyttningar ändras balansen i de tidigare tamildominerade områdena. Militären fortsätter stärka greppet särskilt i hjärtat av det tidigare Tigerlandet, i Jaffna och på det torra slättområdet Wanni, söder om Jaffnahalvön.

Det drar ihop sig för ännu en tuff rond för Sri Lankas regering i en stor internationell arena. Samtidigt som krigsbrott ska diskuteras ökar trycket utifrån på en politisk lösning inom ön. Det är två sidor av det lokalt präglade mynt som Sri Lankas ledare nu motvilligt konstaterar att världens länder snurrar på.

Ett citat av USA:s 16:e president, Abraham Lincoln, som också vann ett blodigt inbördeskrig, används förresten allt oftare i samband med artiklar om Sri Lanka.

“You can fool some of the people all the time, and all of the people some of the time, but you can’t fool all of the people all the time.”

Redan 6 februari presenterades en ny resolution gällande Sri Lanka för den amerikanska senaten. Återstår att se i mars vilket gensvar den får bland medlemsländerna i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Den sprids redan nu och kommer att diskuteras, inte minst i Sri Lanka.
http://www.dailymirror.lk/news/42884-resolution-on-sl-presented-to-us-congress.html

Johan Mikaelsson
Johan Mikaelsson

Frilansjournalisten Johan Mikaelsson har skrivit och gjort film om Sri Lanka, med särskilt fokus på mänskliga rättigheter och situationen för journalister i krigets spår. Hans första bok, "När de dödar journalister – En personlig skildring av Sri Lanka", släpptes 2015. Johan började skriva för Sydasien 1997 om Sri Lanka och Andamanerna.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.