Foto: Maria Schewenius. En gatuförsäljare i Bangalore

Det här är fjärde och sista delen av en serie krönikor som porträtterar staden Bangalore. Läs även första delen ”Bangalore: från trädgårdar till datorer”, andra delen ”ABC i Bangalore” tredje delen ”Tabun, traditioner och trender i Bangalore”.

Infrastrukturen utvecklas och stadens invånare har ökade ekonomiska tillgångar – men hur pass rätt är Bangalores utveckling?

FN’s deklaration ’Declaration on the Right to Development’ från 1986 slår fast att utveckling är en allmän rätt. Utveckling har blivit ledordet för Bangalore; staden ’förskönas’ för att locka kvalificerad arbetskraft och investerare, och bokaffärer fylls av böcker som lovar nyckeln till framgång.

Utvecklingen kan ses som lyckad: demokrati och fred råder trots en heterogen befolkning; hus och kontor med förutsättningar för en angenäm livs- och arbetsmiljö byggs snabbt och i stor mängd; och staden har under relativt kort tid byggt upp en stor kunskapsbank genom den mängd professionella som flyttat dit.

Däremot så strider stadens utveckling mot de mänskliga rättigheterna, som anger att alla människor har rätt till liv, frihet och säkerhet. Idag når den ekonomiska framgången, tillsammans med sociala och infrastrukturella förändringar, inte de fattigaste. Skillnaderna i livssituation för rika kvinnor respektive rika män jämfört med fattiga kvinnor respektive fattiga män växer.

Av de kvinnor som blir utsatta för våld i hemmet så tillhör majoriteten städernas fattiga befolkning. Samtidigt har fattiga kvinnor sällan utbildning, de har få jobbmöjligheter, de har oftast barn att ta hand om, och har därmed små chanser att ändra sin situation. Den ökade konkurrensen om plats i Bangalores centrala delar tvingar de fattiga allt längre ut i stadens utkanter. Förändringar i normer och förutsättningar för kvinnor, som till exempel möjligheter att utbilda sig, möter en ny svårighet att nå de mest marginaliserade.

Den internationella överenskommelsen Riodeklarationens första paragraf slår fast att ”Människor har rätt till ett liv i harmoni med naturen” men trots det så omvandlas Bangalore från en mindre stad rik på grönska, till en betong- och asfaltsbeklädd mångmiljonstad. Grönområdena som förr var viktiga samlingspunkter för stadens invånare och där även lokal handel bedrevs, omvandlas till manikyrerade parker enligt västerländsk modell, med motionsspår för stadens rika och ofta med vattenkrävande gräsmattor. Samtidigt som träd i grönområden och längs vägar avverkas så minskar dels tillgången på skugga för stadens fattiga och dels möjligheten att absorbera luftföroreningar.

En WHO-rapport från 2003 indikerar att närmare 700 människor redan då dog i förtid i Bangalore årligen, till följd av lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i andningsvägarna som orsakades av luftföroreningar. Över hälften av stadens 2, 6 miljoner barn beräknas ha astma. Idag registreras totalt 1500 nya fordon dagligen i Bangalore. Många är autorickshaws som bland annat körs av bönder som tvingats sälja sin mark och söka arbete i den växande staden. I tolvtimmarspass sex till sju dagar i veckan vistas rickshawförarna ute i stadens trafik där luftföroreningar och risken för trafikolyckor ökar dagligen.

Rätten till liv, frihet och säkerhet har genom den ojämnt fördelade utvecklingen kommit att tillhöra dem som har pengar till utbildning och sjukvård; de som därigenom kan välja sin sysselsättning, partner och livskvalitet. De grundläggande mänskliga rättigheterna som riktar sig till varje enskild individ gäller inte för de som behöver rättigheterna mest, de fattiga, utan blir åsidosatta till förmån för gruppens rättigheter, fritt tolkade av makthavare.

Om skribenten

Maria Schewenius (5 artiklar)
Maria Schewenius har precis avslutat sitt fältarbete i Bangalore för en Msc-uppsats inom Ecosystems, Governance and Globalization vid Stockholm Resilience Centre. Tidigare resor innefattar bland annat Svalbard och landvägen till Kambodja. Det här är andra resan till Indien.

Relaterade Artiklar

Tabun, traditioner och trender i Bangalore

Det här är tredje delen av en serie krönikor som porträtterar staden Bangalore. Läs även första delen "Bangalore: från trädgårdar till datorer" och andra delen "ABC i Bangalore.". Den gamla strukturen med strikt...

ABC i Bangalore

Det här är andra delen av en serie krönikor som porträtterar staden Bangalore. Läs även första delen "Bangalore: från trädgårdar till datorer". Staden växer och det snabbt. Enligt officiella beräkningar...

Joe – gymägaren i Bangalore

Joe's gym tillhör den växande skara anläggningar som öppnas i staden till följd av en livsstilsförändring som genomsyrar Bangalore och har lett till ett ökat intresse bland stadens invånare att hålla sig i form...