Byggbranschen gräver strändernas undergång


Foto:

I dokumentärfilmen Sandkriget riktas fokus på ett mindre uppmärksammat globalt miljöproblem – att sanden håller på att ta slut. Maldiverna och Indien är två länder där sandutvinning får allvarliga konsekvenser.

Filmskaparen Denis Delestrac lade märke till att den älskade strand han brukade besöka i Barcelona hade försvunnit och bestämde sig för att undersöka vart den tagit vägen. Resultatet blev ekothrillern Sandkriget (Sand Wars) där han målar upp en skrämmande bild av byggindustrins giriga efterfrågan på sand och vilka följder den får för världens stränder som i en allt snabbare takt håller på att försvinna.

Filmen tar oss med på en jorden runt-resa och blottlägger ett omfattande, men relativt okänt problem. Byggindustrin kräver årligen enorma mängder havssand – ökensanden duger inget till i sammanhanget. Ökensandens sandkorn är för runda och håller därför inte ihop på samma sätt som den skrovligare havssanden. Men även en mängd andra branscher, inom allt från glas till rengöringsmedel, använder naturresursen sand i sin produktion.

Bland annat är det sandsugning från havsbottnar och illegal sandutvinning från stränder som gör att stränderna försvinner, lågt liggande öar riskerar att försvinna under havsytan och vattenlevande arter hotas.

Intervjuer med experter, miljöaktivister och drabbade varvas med miljöbilder och pedagogisk animerad grafik som förklarar samspelet mellan sanden och havet och vilken inverkan sandsugningen har på miljön.

Även i Sverige uppmärksammades nyligen problemet med sandsugning till havs i och med att danska byggföretag vill pumpa upp fem miljoner kubikmeter sand i Norra Öresund, vilket Helsingborgs dagblad rapporterat om.

Riktar vi blickarna mot Sydasien så växer problemet ytterligare. I Indien anses den så kallade sandmaffian utgöra den mäktigaste kriminella organisationen. Och på Maldiverna finns ett hot om att hela öar kan komma att försvinna under havsytan när korallsanden längs stränderna utvinns.

I Indien uppmärksammas nu problemen med sandutvinning av miljöaktivister, bland annat i delstaterna Maharashtra och Goa. Miljöorganisationen Avaaz Foundation har drivit på frågan om ett förbud mot sandutvinning i Bombays högsta domstol, vilket gjort att sandutvinning nu är bannlyst i delstaten, även om den illegala muddringen av sand fortsätter.

Ett av filmens budskap är att öka medvetandet om problemet och få upp frågan om sandutvinning på beslutsfattarnas agenda, något som även Sumaira Abdulali, grundare av Mumbais Awaaz Foundation och en av de medverkande i filmen arbetat för.

Awaaz Foundation har arbetat med att höja medvetandet om illegal sandutvinning i Maharashtra det senaste årtiondet och frågan ska ha uppmärksammats för första gången internationellt så sent som 2012 när frågan togs upp som ett sidoevenemang på konferensen för biologisk mångfald, gemensamt organiserat av Avaaz Foundation och Bombay Natural History Society.

I Mumbai har sandutvinning setts som ett alternativ till fisket, som kollapsade på 80-talet, förklarar Avaaz Foundation i ett referat från evenemanget. Då började den ”traditionella” sandmuddringen som främst utfördes genom att dyka ned till botten.

Då fanns sand lättillgängligt på ungefär 2 meters djup. I dag har djupet ökat till mellan 6 och 12 meter och det är inte alltid möjligt att dyka. De senaste 5-6 åren har tekniska framsteg gjort att man även använder effektiva sugpumpar.

Oavsett metod är sandutvinningen negativ för miljön. Sanden är ett viktigt medium för mangroveträd. för fiskar och andra vattenlevande djur och en boplats för fåglar. Sanden och stränderna skyddar landområden och byggnader från saltvatten under ebb och flod.

I filmen fokuserar Denis Delestrac genomgående på vinkeln: sandutvinning, dammbyggen och hur människans konstruktioner gör att sanden håller på att ta slut, vilket i sin tur drabbar stränder och lågt liggande öar.

Det är förståeligt att vinkeln hålls strikt för att göra budskapet tydligt, men det hade även varit intressant att få veta mer om i vilken utsträckning den ökande erosionen längs stränderna påverkas av andra faktorer, som till exempel klimatförändringar och stigande havsnivåer.

I en scen i filmen får en grupp barn lära sig mer om problemen med sandutvinning på en av Maldivernas stränder. Barnen lovar att stå upp för sina stränder och prata med de vuxna om problemet. Låt oss hoppas att de vuxna lyssnar.

För som filmskaparen Denis Delestrac själv sa i ett tal på TedXBarcelona:
”Det finns många åtgärder som skulle kunna göras, men först krävs att människor känner till problemet och att budskapet når beslutsfattarna.”

Teresia Borgman
Teresia Borgman

Teresia Borgman är agronom och journalist med intresse för Sydasien. Hon har tidigare varit miljöinformatör för föreningen Svalorna Indien Bangladesh och redaktör för tidningen Skogsaktuellt. Teresia har även studerat tamil vid franska institutet i Pondicherry och Uppsala universitet.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.