Ändlös torka slår mot Sri Lankas fattigaste


Foto:

En långvarig torka har lett till drastiskt minskade skördar på Sri Lanka och värst har den slagit mot områden där stora delar av befolkningen redan innan var mycket fattiga.

Lantbrukaren Murugesu Mohanabavan bor i byn Karachchi, som ligger ungefär 30 mil norr om huvudstaden Colombo. Han berättar att det nu nästan har gått ett år sedan gatorna i byn var leriga.

– Sedan oktober förra året har det varit solsken hela tiden, säger den 40-åriga tvåbarnspappan till IPS.

Den långa torkan bekräftas av myndigheternas enhet för krishantering, som slår fast att nederbörden i denna region, Kilinochchi, ligger långt under det normala sedan förra hösten.

Torkan som Sri Lanka just nu upplever har drabbat fler än 1,6 miljoner invånare och lett till en 42-procentig minskning av skördarna, enligt myndigheterna.

Men en närmare granskning av siffrorna visar dessutom att torkan slagit värst mot de redan fattiga. Närmare 900 000 av de som påverkats av torkan bor i landets norra och östra provinser – områden där fattigdomen är utbredd, befolkningen är beroende av jordbruket och där det saknas beredskap för att stå emot naturkatastrofer.

Här i de nordliga distrikten Kilinochchi och Mullaithivu har en majoritet av befolkningen drabbats hårt av torkan. De flesta som bor i dessa distrikt återvände till sina sönderslagna byar under slutet av 2010 efter att det långvariga inbördeskriget i landet tog slut i maj 2009.

Trots att det sedan dess har plöjts ner stora summor för att bygga upp infrastruktur i norra Sri Lanka så har fattigdomen förblivit betydligt mer utbredd här jämfört med övriga delar av landet. Av landets drygt 20 miljoner invånare lever i genomsnitt 6,7 procent i svår fattigdom, men här i de östra och nordliga delarna är nivåerna betydligt högre – i distriktet Mullaithivu beräknades redan tidigare nästan 29 procent av befolkningen leva i fattigdom.

I de nordliga och östra provinserna, där människor främst lever på landsbygden, är minst 30 procent av befolkningen beroende av inkomster från jordbruket.

– De redan mycket höga fattigdomsnivåerna i de nordliga distrikten har med säkerhet stigit ännu mer på grund av den långvariga torkan, säger Muttukrishna Saravananthan, chef för Point Pedros utvecklingsinstitut i Jaffna.

Murugesu Mohanabavan i byn Karachchi berättar att han tidigare brukade tjäna motsvarande runt 10 000 kronor om året på sina odlingar. Nu har torkan istället lett till att han blivit skuldsatt.

– Vi har inga besparingar kvar och jag har ett halvfärdigt hus att bygga klart och två barn som måste gå i skolan. Och mardrömmen bara fortsätter, säger han.

Sedan några månader tillbaka har vissa hjälpinsatser genomförts för att nå ut till de hårdast drabbade befolkningarna – bland annat med hjälp av tankbilar med friskt vatten. Kugadasan Sumanadas vid den lokala katastrofmyndigheten i Kilinochchi är orolig för utvecklingen.

– Det stora problemet är att om det inte börjar regna snart så kommer vi att tvingas resa ut från provinsen för att få tag på vatten, fler kommer att behöva hjälp och det skulle kräva mer pengar, säger Kugadasan Sumanadas.

I våras bedömde FN:s livsmedelsprogram, WFP, att hälften av befolkningen i distriktet Mullaithivu och en av tre i Kilinochchi riskerade att drabbas av matbrist. Kugadasan Sumanadas menar att den siffran är ännu högre i dag.

Regionens största vattenkälla, reservoaren Iranamadu – som är 50 kvadratkilometer stor, står i dag helt uttorkad. Men även i andra delar av landet har torkan slagit hårt.

– Alla reservoarer i landet är nere på runt 30 procent av sin normala nivå, säger Ivan de Silva, minister vid departementet för bevattning och vattenresurser, till IPS.

Han menar att det finns två orsaker till att torkan fått så stora effekter – dels landets bristande förmåga att hantera sina vattenresurser, men också att de extrema väderfenomenen blivit allt vanligare.

– Förr kunde vi förvänta oss en svår torka vart tionde eller femtonde år. Nu är det något som återkommer nästan vartannat år, säger Ivan de Silva.

I slutet av 2012 drabbades landet av en liknande torka som nu och skördarna minskade med 20 procent jämfört med normala år.

Landets politiker håller långsamt på att inse att det förändrade klimatet kräver en bättre beredskap. Förra veckan lanserade regeringen en satsning på motsvarande 700 miljoner kronor som ska gå till att förbereda samhället på klimatförändringarnas effekter, bland annat genom en stärkt vatteninfrastruktur.

S M Mohammed, minister med ansvar för katastrofberedskap, medgav i samband med lanseringen av det nya programmet att Sri Lanka ligger efter i fråga om att hantera det förändrade klimatet.

– Vårt land måste förändras från att försöka hantera naturkatastrofer till att bli bättre på att stå emot effekterna, sade hon.

Amantha Perera /IPS

Sydasien
Sydasien

Sydasiens redaktion publicerar kontinuerligt nyhetsnotiser från Nyhetsbyrån IPS.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.