Pakistan

Från 1858 utgjorde dagens Pakistan en del av den brittiska kronkolonin Indien. Idén med ett eget land för den indiska subkontinentens muslimer föddes 1930 och antogs formellt av All India Muslim League tio år senare. Mohammed Ali Jinnah hålls som Pakistans landsfader.
Landet blev självständigt 1947 när Brittiska Indien delades. Pakistan bestod då av två delar: Västpakistan (nuvarande Pakistan) och Östpakistan som var separerade av 1600 km indiskt territorium. 1971 gjorde Östpakistan sig självständigt med namnet Bangladesh.

Militären har styrt Pakistan under långa perioder och har alltid haft ett avgörande inflytande på landets politik. Folkvalda regeringar har varit svaga. I oktober 1999 genomförde arméchefen, general Musharraf, en oblodig statskupp. I november 2007 övergick Musharraf till att bli enbart civil president, fick förlängt mandat genom en parlamentsomröstning, avsatte domarna i Högsta domstolen (som avsåg ogiltigförklara omröstningen), införde undantagstillstånd och genomförde förändringar i konstitutionen.

Allmänna val planerade till januari 2008 sköts efter mordet på Benazir Bhutto upp till 18 februari. Koalitionsregeringen som bildades har efter hand fallit isär och består nu av PPP och ANP. Efter att regeringskoalitionen i början av augusti offentliggjort sin avsikt att söka få president Musharraf ställd inför riksrätt lämnade denne 18 augusti in sin avskedsansökan till talmannen.
Asif Ali Zardari valdes 6 september 2008 till landets president. En försämrad säkerhetssituation, väpnad konflikt med militanta (bl a Tehrik-i-Taiban Pakistan) i nordväst, en sedan länge misskött ekonomi och bristande handlingskraft från den nya regeringen gör att Pakistan i dagsläget befinner sig i en mycket komplicerad situation.

Politik
Den politiska instabiliteten i landet påtaglig. Samhället har alltmer islamiserats under de senaste decennierna men de religiösa partierna har hittills inte rönt särskilt stora framgångar i allmänna val.

Säkerhetsläget i framförallt nordvästra Pakistan har länge varit osäkert och har de senaste åren försämrats ytterligare. Intensiva stridigheter mellan säkerhetsstyrkor och olika militanta islamistiska grupper har förekommit under en längre tid.

Antalet terroristdåd i landet har ökat i omfattning och säkerhetsläget är fortsatt spänt. Sammandrabbningar mellan Pakistans armé och det väpnade motståndet i Nordvästra gränsprovinsen i början av sommaren 2009 ledde till stora interna flyktingströmmar och närmare 2 miljoner människor var tvungna att fly stridigheterna.

Den humanitära situationen är fortsatt mycket oroande, även om många människor kunnat återvända till sina hem. Den pakistanska armén inledde under hösten en ny aktion mot de väpnade styrkorna i nordväst. FN varnade då för att det fanns risk för nya interflyktingströmmar. Militärens framstöt har lett till ett antal blodiga terrorattentat, riktade mot både pakistanska och internationella mål i Pakistan.

De islamistiska grupperingarnas våldsverkande har även konsekvenser för stabiliteten i grannlandet Afghanistan, vars inrikespolitiska situation utgör ett stort orosmoment i regionen. Pakistan är en prioriterad fråga för EU. Under hösten 2009 antog EU en ny handlingsplan för Afghanistan och Pakistan som bland annat innebär ökat engagemang och insatser för återuppbyggnad och kapacitetsstöd till den civila förvaltningen i Pakistan.

Pakistan står också inför många sociala utmaningar. Bristerna i undervisningssystemet är stora och analfabetismen är omfattande, särskilt bland kvinnor som i vissa delar av landet förvägras möjlighet till undervisning. Många institutioner, exempelvis rättsväsendet och poliskåren, fungerar bristfälligt och korruptionen är utbredd.

Pakistan har ända sedan självständigheten 1947 haft ansträngda relationer med grannlandet Indien, något som vuxit till en internationell angelägenhet sedan bägge länder anskaffat kärnvapen. Förbindelserna mjukades upp något genom en dialog som inleddes mellan länderna 2002 för att lösa de många tvisteämnena, i synnerhet området Kashmirs status.
Terroristattentaten i Mumbai i november 2008 medförde dock ett markant bakslag och perioden av försiktigt närmande ersattes i stället av mycket skarp polemik då attentatsmännen var av pakistanskt ursprung. Under 2009 har båda länder tagit försiktiga steg mot en återupptagen dialog.

Källa: Utrikesdepartementet 2010