Indien

Indien

Indien är Sydasiens dominerande land. Det har den utan jämförelse största ytan och mer än två tredjedelar av regionens befolkning och har en central geografisk position med land- eller havsgräns mot de andra sex länderna. Det är också det ekonomiskt och militärt starkaste landet och skiljer ut sig genom att det sedan det blev självständigt 1947 har en så gott som obruten historia av politisk stabilitet och att det är en väl utvecklad demokrati.

Land och folk
Indien har ett varierat klimat, från arktisk kyla i de högsta bergstrakterna i norr till tropisk värme i söder, från öknar i väster till deltalandskap kring flodmynningarna i öster. Klimatet bestäms främst av monsunvindarna. Sydvästmonsunen ger regn från maj till september, mest längs kusterna och minst i nordvästra Indien. Nordöstmonsunen ger regn främst i sydöst från oktober till januari. Nederbörden är extremt ojämt fördelad. Den långa bergskedjan Western Ghats längs västkusten medför att en stor del av Indiska halvöns inland (Deccan) ligger i regnskugga. Men längs flera floder, främst Ganges och Brahmaputra i norr samt Krishna och Godavari i sydöst finns stora bördiga områden som utökats med hjälp av dammar och bevattningskanaler.

Befolkningen är etniskt, lingvistiskt och religiöst heterogen. Det talas hundratals olika språk och dialekter fördelade på flera språkfamiljer. De indoariska (bl a hindi, maharati och bengali) som talas i norr och de dravidiska (bl a tamil och telugu) som talas i söder är störst. Drygt 80 procent av befolkningen är hinduer och 13 procent muslimer. Övriga är främst sikher, kristna, buddhister, jainer och parser.

Kopplat till hinduismen är kastsystemet som är en extrem form av hierarkisk social strukturering. Diskriminering på basis av kast är förbjuden men systemet lever vidare. Det finns fyra huvudkaster; brahminer, khsatriya, vaishya och sudra samt en svårdefinerad grupp som förr kallades kastlösa eller oberörbara (rituellt orena). Idag talar man snarast om daliter, en kategori som omfattar ett brett spektrum av lågkastiga och etniska minoriteter (adivasi).

Historia
Det moderna Indien har sina rötter i en högkultur som växte fram i Indusdalen, i dagens Pakistan, med början cirka 3500 f Kr. Där utvecklades en tidig form av hinduismen samt även kastväsendet. Från cirka 1500 f Kr försköts Indiens politiska och kulturella centrum österut till Gangesdalen där det växte fram stora kungadömen. Det främsta var Mauriya-riket som under Ashokas styre på 200-talet f Kr omfattade hela dagens Sydasien med undantag för de dravidiska områdena i söder där det fanns starka kungadömen som stod emot trycket från norr. Efter Ashoka föll riket sönder men det uppstod periodvis stora stater.

Från 1000-talet och framåt kom muslimska erövrare från Centralasien som med tiden byggde upp det stora Mogulväldet. När det cirka 1700 var som störst omfattade det nästan hela det område som idag är Indien, Pakistan och Bangladesh.

Det muslimska väldet utmanades snart av en ny kraft, brittiska sjöfarare som hade andra och mer omfattande ambitioner än de sjöfarare som sedan cirka 1000 f Kr hade skött handeln med kryddor och andra varor mellan Indien och Medelhavsområdet. De tidiga handelsmännen var oftast judar, kristna och muslimer från Västasien som handlade med folken i kustområdena.

Kontakten med omvärlden gick in i en ny fas när Vasco da Gama fann sjövägen till Indien via Afrikas sydspets. Först portugiser och senare holländare, fransmän och britter tog kontroll över sjöfarten på Indiska oceanen. Européerna nöjde sig först med att upprätta handelsstationer men från cirka 1750 började britterna erövra territorium och från cirka 1850 behärskade de hela Sydasien utom några små portugisiska och franska enklaver, främst Goa respektive Pondicherry.

Nationalism
Redan innan britterna ockuperat hela Sydasien uppstod nationalistiska strömningar. En del rörelser som Brahmo Samaj och senare Indian National Congress (INC) var beredda att ta till sig västerländska idéer och ville modernisera hinduismen. Andra mer fundamentalistiska krafter som Arya Samaj bekämpade utländskt inflytande och ville bevara det traditionella indiska samhället. INC grundades 1885 av en intellektuell elit och omfattade främst hinduer men också en del muslimer.

En grupp muslimer som ansåg att hinduerna dominerade för mycket grundade 1906 Muslim League som krävde separata valkretsar för muslimer. Ur detta växte senare kravet på ett separat land för Sydasiens muslimer fram. Många muslimer blev dock kvar inom INC som strävade efter ett sammanhållet Indien när det med tiden blev självständigt.

INC förvandlades från en elitklubb till en massrörelse på 1910-talet, främst under Mahatma Gandhis ledning. Han använde icke-våld i form av strejker och civil olydnad i sina kampanjer som gick ut på att undergräva britternas koloniala styre. Dessa svarade med vapenmakt och med att fängsla INC:s ledare. Sedan britterna försvagats under andra världskriget gick de med på att ge Indien självständighet men de muslimskt dominerade områdena i väster och öster avskildes varigenom Pakistan skapades vid självständigheten och delningen 1947.

Delningen blev blodig och turbulent. Cirka 15 miljoner människor flydde för sina liv, och omkring en halv miljon dödsoffer krävdes. Den efterlämnade också ett stort och ännu olöst problem, Kashmir. Indien och Pakistan har utkämpat tre krig, 1947-48, 1965 och 1971. De två första krigen, liksom en rad andra mindre stridsutbrott, gällde Kashmir. I det tredje kriget, 1971, bistod Indien den bengaliska självständighetsrörelsen att frigöra sig från Pakistan varigenom Bangladesh skapades.

Indien har också en olöst tvist med Kina om gränsen i Himalaya. 1962 utkämpade de båda länderna ett krig där Indien led ett svidande nederlag.

Det politiska systemet
Indien är sedan självständigheten en stabil demokrati med ett självständigt domstolsväsende och ett rättssystem baserat på en skriven grundlag. Det är en unionsrepublik med 28 delstater och 7 unionsterritorier och har en president som ceremoniell statschef. Den verkliga makten ligger hos premiärministern och regeringen som utses av det parti eller grupp av partier som har majoritet i det folkvalda parlamentets underhus Lok Sabha. Detta har 545 ledamöter, valda på fem år. Val sker i enmansvalkretsar vilket gynnar de stora partierna och regionalt starka partier. Överhuset Raja Sabha utses i huvudsak av delstatsförsamlingarna.

Under perioden 1947-77 dominerades politiken helt av Kongresspartiet, som är arvtagare till Indian National Congress, men det har i senare val fått konkurrens, främst av det hinduiska och värdekonservativa Bharatiya Janata Party (BJP). I några av delstaterna styr allianser ledda av regionala partier, ofta i samverkan med antingen Kongresspartiet eller BJP.

Ekonomi och näringsliv
Indien är en av världens största ekonomier men inkomsten per capita är låg. Klyftorna mellan rika och fattiga växer. I FN-organens HDI-index som mäter livskvalitet i världens länder ligger Indien på cirka 120:e plats. Omkring en fjärdedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen definierad som en dollar per dag. Levnadsförhållandena har dock förbättrats avsevärt sedan 1947. Livslängden som var 33 år har fördubblats, andelen läs- och skrivkunniga har ökat kraftigt och barnadödligheten har sjunkit. Men fortfarande är en stor del av landets barn undernärda.

Under perioden 1947-91 hade Indien en blandad planekonomi. Denna styrdes av tanken att landet skulle vara självförsörjande, vilket var ett arv från Gandhi, men plansystemet tyngdes av byråkrati och korruption vilket ledde till att ekonomin gick i stå. 1991 inleddes därför ett arbete att modernisera och avreglera och detta har bidragit till att BNP-tillväxten har gått upp så att den nu ligger på 7-9 procent per år. Den största tillväxten sker inom industrin och tjänstesektorn medan jordbruket som sysselsätter 50-60 procent av arbetskraften har haft en svag och ojämn utveckling. Detta har lett till växande klyftor mellan rika och fattiga och även till stora regionala skillnader.

Miljö
Trycket på landets resurser har ökat kraftigt sedan 1947 med en befolkning som nu är nästan fyra gånger så stor som då. Urskogar har avverkats för att ge plats för odlad mark och bostäder. Detta har haft en negativ inverkan på djurlivet, bl a på de stora däggdjuren elefanter och tigrar. Samtidigt har vattenresurserna utnyttjats till bristningsgränsen med resultat att grundvattennivån har sjunkit på många håll.

Utsläpp av avfall från industri, jordbruk och städernas avloppsystem har lett till att flodernas vatten ofta är otjänligt att dricka. Till detta kommer utsläpp av växthusgaser som är en följd av industrialiseringen och en explosionsartad ökning av motorfordon. Indiens ståndpunkt är att de länder som släpper ut mest per capita (främst USA och Europa) bär det största ansvaret, medan utvecklingsländer bör ha rätt att öka sina utsläpp.

Internationellt
Konflikten med Pakistan och en strävan efter att vara en regional supermakt i Sydasien har präglat Indiens utrikespolitik under hela självständighetstiden. Även gränskonflikten med Kina och de båda giganternas konkurrens om inflytandet i södra och sydöstra Asien har stor betydelse.

Indien som är ett kärnvapenland sedan 1975 har sedan länge krävt ett större inflytande i internationell politik och strävar efter att få en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Detta kommer dock att dröja eftersom det skulle krävas en stor reform av FN för att ge plats åt alla de länder som har liknande krav.

På senare år har Indien fått en ny politisk plattform inom BRICS, den gruppering av snabbväxande ekonomier som består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. I den egna regionen är Indien klart dominerande i samarbetsorganisationen SAARC (South Asian Association of Regional Cooperation) och har observatörsstatus inom den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN.

Text: Bo-Kage Carlson 2012