Foto: N. Sommansson, Hus förstörda av tsunamin är en vanlig syn längs kusten på södra Sri Lanka.

På södra Sri Lanka talar alla om tsunamin men ingen talar om kriget. Troligen har detta flera orsaker såsom tiden som har passerat sedan tsunamins framfart och tiden som har passerat sedan kriget slutade. Men det finns även en politisk aspekt i detta resonemang, i grund och botten är det individer som skapar och upprätthåller krig, medan naturen allena skapade tsunamin. Att kritisera moder natur har långt ifrån samma politiska laddning som att kritisera den ena eller den andra sidan när det finns två stridande parter med olika agendor.

Men när det gäller återuppbyggnaden av de hem och samhällsinstitutioner som förstördes av tsunamin på Sri Lanka kommer katastrofen till ett politisk plan. I byn Koggala på södra Sri Lanka bor Manura och hans familj. ”Här låg byns skola när tsunamin kom, berättar Manura och pekar på en byggnad vars fasad är bara ett sargat betongskal. Tsunamivågen gick en kilometer upp över land. Manuras eget hus låg en bit ifrån skolan, och huset sköljdes bort av tsunamin, hans familj och många med dem blev hemlösa.

”Innan tsunamin var jag en mycket rik man, med ett fyrarumshus vid stranden och en egen fiskebåt”, berättar Manura. Idag har regeringen via sin åtgärdsplan ersatt hans förluster med ett nytt hus ett par kilometer från kusten. Men huset är mycket mindre, nu bor familjen som består av Manura och hans fru, deras tre döttrar och Manuras mamma i ett hus med 2 rum. Båten står oreparerbar på gräsmattan då den skadades i flodvågen, så han livnär sig inte längre som fiskare som hans far före honom. Efter tsunamin förändrades livet ur många aspekter.

I närheten av platsen där Manuras hus en gång låg, har lyxhotellen med egen strandremsa nyetablerat sig på samma platser som innan flodvågen som förändrade livet och förutsättningarna för så många människor i de kringliggande byarna kom. Den offentliga sektorns byggnader har inte följt hotellens exempel; den nya byskolan ligger 3 kilometer från kusten och är tack vare utländska investeringar mycket modern och i fint skick.

Sri Lankesisk kultur karaktäriseras av ödmjukhet och Manura och många andra lankeser med honom visar en djup tacksamhet att de skonades från jättevågen även om dess framfart influerar deras ekonomiska situation även idag. På södra Sri Lanka gick återuppbyggandet relativt snabbt mycket tack vare utländska investeringar och ett stabilare politiskt läge än i norra Sri Lanka.

Kriget försvårade återuppbyggnaden av landet på flera sätt och än idag, sju år senare känns tsunamin närvarande som referenspunkt, när så många likt Manura kategoriserar händelser i sina liv i kategorierna; före och efter tsunamin. Sri Lankas vackra kustremsa kantas av skelett av hus som får tsunamin att kännas oerhört verklig och närvarande. Att se surfare glida över vågorna i Weligama Bay visar havets ljusa sida. Men de som var där när havet visade sin mörka känner havets styrka och storhet.

Under juli månad har vi haft sommaruppehåll på Sydasien och laddat batterierna på Sri Lanka. Vi har massor av spännande läsning inför hösten.

Följ oss gärna på facebook!

Rubriken är lånad av dikten ”Havet” av Karin Boye.

Om skribenten

Johanna Sommansson (20 artiklar)
Johanna Sommansson är redaktör och skribent för nättidskriften Sydasien. Hon är hemmahörande i Stockholmstrakten och reser regelbundet till Sydasien. Johanna har avlagt MA i Socialantropologi och BA i Indologi vid Stockholms Universitet. Med huvudsakliga forsknings och intresseområden; Indien, genus och modernitet, har hon gett ut publikationen Desi girls! - a study of young urban middle-class Delhi girls’ constructions and negotiations of gender (2010).