Foto: Nick Johnson, Pridefestival firas i Bengaluru i juni 2009.

Att Nepal lagstiftat om könstillhörigheten hen hyllas av HBT-rörelser världen över. Nepal och Indien ligger betydligt längre fram i HBT-frågor i regionen jämfört med Afghanistan, Bhutan, Bangladesh, Maldiverna, Pakistan och Sri Lanka – länder som fortfarande kriminaliserar homosexuella. Länder där sex med ”fel” kön är olagligt och straffbart konstrasterar skarpt med länder där pridefestivaler ordnas och där HBT-grupper syns på gatorna. Sammanfattningsvis så är Sydasien är en diversifierad region på detta plan och vi ämnar belysa HBT-frågor, genus och sexualitet i regionen under hösten.

HBT i lagens namn. Nepal var först i regionen, den 21 december 2007 annullerades lagen som kriminaliserade homosexuella. Landet är dessutom det andra i världen, efter Sydafrika, att erkänna ett juridiskt tredje kön; hen. Den 2 juli 2009 var det Indiens tur. Denna dag annullerade High Court of Delhi artikel 377 av the Indian Penal Code, efter massiva protester från landets gayrörelser, och avkriminaliserade därmed homosexuella handlingar. Homosexualitet hade då vart olagligt i landet sedan 1861 då det brittiska styret införde en lag som kriminaliserade ”onaturligt sex”.

När sex är olagligt. På Sri Lanka och Maldiverna finns lagstiftning som förbjuder homosexuellt samliv, men inget av länderna har dokumenterade fall med straffsatser. Bhutan ger milda fängelsestraff på max ett år för homosexuella handlingar. I Afghanistan, Bangladesh och Pakistan ser situationen ännu mörkare ut, homosexualitet är olagligt och hårda fängelsestraff och ibland dödsstraff utdelas.

I Afghanistan under talibanregimen var det dödstraff för homosexuella, när talibanregimen föll 1976 ändrades lagen och ger i dagsläget istället långa fängelsestraff. I Bangladesh bestraffas dessa handlingar med fängelsestraff eller dödstraff, medan Pakistan ger fängelse upp till livstid.

En ljusglimt från HBT-synpunkt är att Pakistan har, i likhet med Nepal och Indien, inför lagligt skydd mot diskriminering av det tredje könet sedan 2010.

En indikator på ett öppet samhälle är att landets städer gör plats för mångfalden. Ett exempel på denna öppenhet är att intresseorganisationer med HBT-fokus kan bildas och uppehållas. Dessa organisationer står bakom evenemang som pridefestivaler som hållits runtom i regionen, i Nepal, Indien och på Sri Lanka.

På Sri Lanka har pride firats sedan 2005, trots att landets lagar förbjuder homosexualitet så spjärnar gayrörelsen emot med årliga pridefestivaler på Colombos gator. Paradoxalt nog finns det på Sri Lanka en öppenhet mot homosexuella när de rör sig på gatorna, även om lagstiftningen förbjuder det.

Nepal har firat gay pride två år i rad i landets huvudstad Kathmandu, 2010 och 2011. Indien hade sin första pridefestival i Calcutta 2003 och sedan dess har det firats årligen runtom i landets storstäder. Pride firades i Indien även under tiden då homosexualitet var olagligt i landet, tack vare initiativtagande HBT-organisationer som aktivt kämpar mot diskriminering och för avkriminalisering.

På många plan är Indien en trendsättare i regionen men när det gäller HBT- frågor idag ser vi åt Nepal som var först ut i regionen att legalisera homosexualitet och dessutom lagstifta om den juridiska könstillhörigheten hen. För mer läsning om Nepal, läs första delen i krönikaserien om genus och sexualitet i Sydasien: Nepal går i bräschen för hen av Elsa Termenon. Sydasien kommer belysa HBT-frågor, genus och sexualitet i regionen under hösten.

Sydasiens webbplats har tillfälligt legat på sydasien.se, under september månad flyttar vi till sydasien.se då vi har bytt webbhotell för att anpassa till vår expanderande site! Mycket nöje!

Kunniga skribenter sökes för Bangladesh som kan bevaka politiska och kulturella händelser i landet. Vi söker dig som har Sydasien som intresse och vill dela med dig av dina kunskaper här på Sydasien. Välkommen att kontakta oss, det gör du via kontaktformuläret.

Om skribenten

Johanna Sommansson (20 artiklar)
Johanna Sommansson är redaktör och skribent för nättidskriften Sydasien. Hon är hemmahörande i Stockholmstrakten och reser regelbundet till Sydasien. Johanna har avlagt MA i Socialantropologi och BA i Indologi vid Stockholms Universitet. Med huvudsakliga forsknings och intresseområden; Indien, genus och modernitet, har hon gett ut publikationen Desi girls! - a study of young urban middle-class Delhi girls’ constructions and negotiations of gender (2010).