Foto: Matthias Grunsky, Courtesy of blue moon film, Alexa Oona Schulz.

Kandy brukar kallas för Sri Lankas kulturella centrum och i juni hölls stadens första internationella filmfestival med filmer från ett femtontal länder. Jag besökte festivalen för att se dokumentären ”Tropical Amsterdam” av Alexa Oona Schulz som skildrar det gamla Sri Lanka, kolonialtidernas Ceylon.

Tropical Amsterdam är en dokumentärfilm som handlar om de nu levande ättlingarna till holländska kolonisatörer, denna grupp kallas burghers. I filmen intervjuas så långt som sjunde generationens Sri Lanka-födda burghers som upplever att de, trots alla år i landet, ses som utlänningar och ofta får sitt ursprung ifrågasatt av den lankesiska befolkningen.

Burghers blev juridiskt definierade i Sri Lankesisk lag 1883, och definierades som en person vars far var född på Sri Lanka och hade minst en europeisk förfader på faderns sida.

Filmens genomgående teman är identitet, nationalitet, globalisering och kolonisation och filmen skiftar fokus mellan nutid och dåtid när arkivbilder blandas med scener ur nutiden. En retorisk fråga sätter in tittaren i filmens centrala dilemma: med vilka identifierar sig burghers med idag, de koloniserade eller kolonisatörerna?

Dokumentären handlar till större delen om den äldre generationens holländska burghers på Sri Lanka, födda och uppfostrade i kolonial tid. I filmen får vi träffa kvinnor som bor på äldreboendet St. Nikolaas’ Home for Burgher ladies som drivs av The Dutch Burgher Union (DBU). De berättar anekdoter om relationerna mellan kolonisatörer och tjänstefolk, om livet i den tropiska kolonin och om motsättningar mellan människor vars identitet förväntas finnas i hud och ögonfärg.

Julfirandet i tropikerna. Vi får se hur kvinnorna på St. Nikolaas’ Home förbereder sig på att fira jul, de dekorerar julgranar, sjunger julsånger och gör smällkarameller samt pratar om hur det egentligen är att vara burgher. Att ständigt behöva hävda sin rätt i ett land där man levt genom generationer är vardag för burghers.

I dokumentären intervjuas även Stephen Labrooy som identifierar sig med sitt holländska arv, men samtidigt kräver sin rättmätiga plats som i landet som lankes. Han berättar om hur arg han blev när de lokala myndigheterna i Galle, där han håller på att bygga ett hus, inte registrerat egendomen då de misstagit Stephen för en utlänning.

Så fick jag faktiskt att åka dit och på min inte så perfekta singalesiska förlora tålamodet lite. Och säga hej, mina förfäder byggde det här fortet (anm. staden Galle är känt för sevärdheten det holländska fortet). Vi kom hit 300 år sedan, jag Sri Lankes.

Filmen är tankeväckande och berättar om en svunnen kolonialtid och dess kvarlevor, jag rekommenderar alla intresserade att se den! Läs mer om filmen och dess skapare här.

Under juni månad har Sydasien publicerat ”Rätten till utveckling”, den sista delen i krönikaserien om Bangalore av Maria Schewenius och reportaget ”Hindistudier i Shivas stad Varanasi” av Wilda Nilsson som berättar om sina upplevelser som student i Indien.

Rana Rizvi argumenterar mot Pakistans blasfemilagar i artikeln ”Blasphemy Law: A weapon against humanity” och Elsa Termenon har intervjuat den unga indiska designern Paromita Banjerjee från Kolkata, läs intervjun ”Från vävstol till catwalk”.

Under månaden som gått har Indiens kända konstnär Husain har gått ur tiden, ”Indiens egen Picasso dog i exil” är ett porträtt skrivet av Teresia Borgman. I media har Channel 4 dokumentären Sri Lanka’s Killing Fields inte lämnat någon oberörd, John Senewiratne diskuterar filmen i sin krönika ”Upp med korten på bordet, Sri Lanka”.

Sydasiens redaktion tar sommaruppehåll under juli och är tillbaka igen med kryddstark läsning i augusti.
Glad sommar!

Om skribenten

Johanna Sommansson (23 artiklar)
Johanna Sommansson är redaktör och skribent för nättidskriften Sydasien. Hon är hemmahörande i Stockholmstrakten och reser regelbundet till Sydasien. Johanna har avlagt MA i Socialantropologi och BA i Indologi vid Stockholms Universitet. Med huvudsakliga forsknings och intresseområden; Indien, genus och modernitet, har hon gett ut publikationen Desi girls! - a study of young urban middle-class Delhi girls’ constructions and negotiations of gender (2010).

1 Kommentar till; Det fanns en gång ett Amsterdam i tropikerna

• 
  kusin Åsa

  15 juli, 2011, 18:15:10

  Hej!
  Verkligen intressant med äldreboende på Sri Lanka! Inte tänkt så mkt på det innan. Vet du hur det drivs, om de betalar själva för att bo där eller om det är mer välgörenhet? Skulle gärna se den filmen.

  svara