Foto: Maria Schewenius. Familj och vänner trängs för att lyckönska brudgummen efter vigseln.

Det här är tredje delen av en serie krönikor som porträtterar staden Bangalore. Läs även första delen ”Bangalore: från trädgårdar till datorer” och andra delen ”ABC i Bangalore.”.

Kvinnans långa, mörka hår böljar mjukt i vinden och hon leker sensuellt med sin sjal samtidigt som hon sorgset leende sjunger om självständighet och kärlek. Den vältränade mörkögda och renrakade (!) mannen står drömmande lutad mot en motorcykel. Sedan möts de, varpå drama uppstår och ett gäng dansare i minimala (!) utstyrslar ansluter som förstärkning av situationens hetta. Det hela utmynnar i att händer börjar smeka kroppar och läppar skall mötas (!) precis när kameran strategiskt zoomar ut och upp. Musikvideorna speglar hur de unga vuxna i Indien å ena sidan lever en livsstil á la MTV och samtidigt omges av traditionella tabun.

Den gamla strukturen med strikt åtskillnad mellan uppväxande killar och tjejer börjar luckras upp, framför allt i storstäderna. Utvecklingen sker i takt med att andelen högutbildade stiger, kvinnor tar plats på den officiella arbetsmarknaden och kontakterna med internationella företag ökar. Bangalore blir en fristad för många unga som flyttar ifrån sina föräldrar för att arbeta.

Det trendiga och dyra caféet med sitt internationellt klingande namn, på en av Bangalores mest centrala gator, är en mötesplats för stadens växande skara av unga och rika. På uteserveringen sitter killar och tjejer iförda trendiga kläder av dyra internationella märken under parasoll och läppjar på lattes. Inne i caféet sitter laptop-ägare i strikta affärsmässiga kostymer, bredvid en och annan sommarlättklädd turist, uppradade i bekväma fåtöljer och i full färd med att knattra iväg på tangenterna.

Här kan kärleksintressenter diskret uttrycka intresse för varandra under skyddet av träffar mellan kompisgäng, eller par någon gång träffas på tu man hand. Känsloyttringarna går tvärtemot traditionen som utövad i sin striktaste form inte tillåter människor att själva välja partners eller ens se varandra förrän på bröllopsdagen.

Förändring sker inte bara hos de rikaste. Medan caféet under de lugna morogontimmarna förbereds för en ny dag av stadigt sorl, tömda latteglas och dröjande blickar, pågår ett bröllop i en annan del av staden. Bröllopet är arrangerat och står mellan en relativt rik bonde från utkanten av Bangalore som gifter sig med en kvinna som föräldrarna har valt ut åt honom. Paret har dock ovanligt nog och med föräldrarnas tillåtelse umgåtts –strikt platoniskt- i ett halvår innan giftermålet skedde.

Samtidigt som subkulturerna som bryter mot gamla tabun växer bland de unga rika i Bangalore, så finns det traditionella kvar: par kan bo tillsammans utan att vara gifta, men skulle inte drömma om att informera föräldrarna; sexuella kontakter knyts utan att ett förhållande är aktuellt samtidigt som tjejen riskerar att efteråt bli ‘mindre värd’; och någon kommer ut som homosexuell men det sociala stigmat gör att det blir svårt för personen att ens få hyra en lägenhet.

De färgglada musikvideorna med sina minimalt klädda artister, fysiska närhet mellan motspelarna och skildringar av självständiga kvinnor reflekterar ett samhälle i förändring men där gamla tabun är konstant närvarande. Giftermål och barn är för de flesta unga i Bangalore fortfarande det självklara målet. Konsekvenserna av att bryta helt mot det gamla lever kvar efter att kameran har zoomat ut och upp.

Om skribenten

Maria Schewenius (5 artiklar)
Maria Schewenius har precis avslutat sitt fältarbete i Bangalore för en Msc-uppsats inom Ecosystems, Governance and Globalization vid Stockholm Resilience Centre. Tidigare resor innefattar bland annat Svalbard och landvägen till Kambodja. Det här är andra resan till Indien.