• Om länderna
    • Afghanistan
    • Bangladesh
    • Bhutan
    • Indien
    • Maldiverna
    • Nepal
    • Pakistan
    • Sri Lanka
  • Om Sydasien
    • Sydasiens historia
    • Publiceringspolicy
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
    • Skriv för Sydasien
Sydasien Nättidskrift

  • Start
    • Ledare
  • Kultur
  • Politik
  • Samhälle
  • Debatt
  • Reportage
  • Krönika
  • Intervju
  • Repriser
Kultur
Tweet

Strålkastarljuset på människohandeln i Nepal

Skrivet av: Teresia Borgman   Publicerat: 3 augusti, 2011  |  Ingen kommentar
Etiketter: Anuradha Koirala, Barns Rättigheter, CNN:s Freedom Project, Demi and Ashton Foundation, Demi Moore, Jhalanath Khanal, Maiti Nepal, Människohandel, Nepal, Nepal’s Stolen Children, Prostitution, Trafficking


Foto: CNN, Många barn föds in i slaveri. Skådespelerskan Demi Moore möter barn som räddats från trafficking. Bilden togs under inspelningen av filmen Nepal´s stolen children.


Den omfattande sexhandeln med barn från Nepal till Indien uppmärksammas i filmen Nepal´s stolen children. Filmen hade nyligen världspremiär på CNN International.
I filmen reser skådespelerskan Demi Moore till Nepal för att följa aktivisten Anuradha Koirala i hennes arbete för organisationen Maiti Nepal. Tusentals flickor och unga kvinnor hamnar varje år i trafficking när de luras att följa med till indiska städer i tron att de ska få jobb. Istället tvingas de in i prostitution.

Dela med andra
Tweet
Bokmärk!E-post
0 kommentarer

– Familjer luras hela tiden. Trafficking görs av människor som flickorna känner till, som kan locka dem från byn genom att berätta att de ska få ett bra jobb. Det här är en lukrativ bransch, säger Anuradha Koirala i en kommentar till CNN.

Räddat 12000. Hon och hennes team uppskattar att de räddat fler än 12000 nepalesiska flickor och unga kvinnor ur trafficking sedan organisationen startades 1993. Metoderna som Maiti Nepal använder är bland annat razzior på bordeller, egna gränsvakter som patrullerar strategiska platser vid gränsen mellan Indien och Nepal och utbildning av människor i byarna om riskerna med trafficking. Enligt Anuradha Koirala låg destinationen för offren tidigare i Mumbai. Men nu har kraftansträngningarna att stoppa sexhandeln i Mumbai, gjort Pune och Nagpur till nya mål, berättar hon.

Modernt slaveri. I filmen diskuterar Demi Moore och Anuradha Koirala problemet med Nepals premiärminister Jhalanath Khanal. Han pekar på faktorer som utbredd fattigdom, ett patriarkalt samhälle och avsaknad av obligatorisk skolgång som några av orsakerna bakom den omfattande trafficking som sker i landet. I filmen ger han samtidigt ett halvt löfte om att försöka införa obligatorisk skolgång, på samma villkor för flickor och pojkar, upp till åttonde klass som ett led i att motverka människohandeln.

Filmen är en del av CNN:s Freedom Project, ett projekt med syfte att uppmärksamma och motarbeta det moderna slaveriet i världen, som tvångsarbete, sexuell människohandel och barnsoldater. Enligt CNN är slaveriet idag mer utbrett i världen än det någonsin varit tidigare.

Medverkande i filmen
Anuradha Koirala har en bakgrund som engelsklärare. Hon blev själv misshandlad i en relation och började därefter engagera sig i frågor som rör våld mot kvinnor. År 1993 deltog hon i grundandet av organisationen Maiti Nepal, som driver ett rehabiliteringscenter för offer för sexuell människohandel och ett hospis för aidssjuka.

Den amerikanska skådespelerskan Demi Moore har tillsammans med maken och skådespelaren Ashton Kutcher startat organisationen Demi and Ashton Foundation (DNA), som arbetar med att skapa uppmärksamhet kring barnsexhandel och att rehabilitera offer för trafficking.

Trafficking i Nepal
Varje år hamnar män, kvinnor och barn från Nepal i trafficking, dels i det egna hemlandet, men också med destination Indien, Mellanöstern, Malaysia, Hong Kong, Kina och Sydkorea. De tvingas arbeta i sexindustrin, men även i fabriker, gruvor och privata hushåll. Detta enligt Trafficking in Persons report 2011, som nyligen presenterades av USA:s utrikesminister Hillary Clinton.

Enligt rapporten lever Nepals regering inte upp till miniminivån i arbetet för att stoppa människohandeln. Skyddet för offren är dåligt och under räkenskapsåret 2009-2010 resulterade endast 71 rättsfall i fällande dom under HTTCA, Human Trafficking and Transportation Control Act.

I rapporten anses ändå Nepals regering nu göra avsevärda ansträngningar på området, trots bristande resurser. Under året har en avdelning etablerats som ska arbeta mot trafficking på myndigheten Central Crime Investigative Bureau. Det ekonomiska stödet har också ökats för åtgärder som ska stoppa människohandel.


Tweet
Om skribenten
Teresia Borgman (5 artiklar)
Teresia Borgman är agronom och journalist med intresse för Sydasien. Hon har bland annat studerat tamil vid franska institutet i Puducherry och varit miljöinformatör för föreningen Svalorna Indien Bangladesh. Till vardags är hon redaktör för tidningen Skogsaktuellt. Kontakt: teresia_borgman(at)hotmail.com

Har du något att tillägga?

Alla kommentarer granskas innan de blir synliga. Vänligen håll en respektfull ton i din kommentar. Håll dig till ämnet. Vi förbehåller oss rätten att avvisa kommentarer med olämpligt innehåll, såsom rasistiska och sexistiska uttalanden.





  Avbryt

« ”Starkt, evigt och starkt är vågornas väldiga tåg”
Breivik vill samarbeta med hindunationalister »
  • ANNONSER:

  • Krönika

    • Henrik Sundbom
      Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
  • Intervju

    • Johanna Sommansson
      En kamp mot ett socialt system
  • Mest lästa

    • Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
    • Snöbollseffekten – en frihetsrörelse växer
    • Kuppen i Maldiverna – ett angrepp på landets historia och kultur
    • Nytt år med Sydasien
    • Bangladeshisk politik – historiens skugga och nationens identitet
    • Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
    • Kuppen på Maldiverna – en analys
    • In the name of honour
    • Faller det sista röda fästet nu?

    Senaste nytt

    • Faller det sista röda fästet nu?
    • Rahul Gandhi: släkten Nehru/Gandhis självskrivne kronprins?
    • In the name of honour
    • Kuppen på Maldiverna – en analys
    • Bangladeshisk politik – historiens skugga och nationens identitet
    • Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
    • Nytt år med Sydasien
    • Kuppen i Maldiverna – ett angrepp på landets historia och kultur
    • Snöbollseffekten – en frihetsrörelse växer
    • Fredliga demonstrationer för frihet

    Kommenterade

    • Upp med korten på bordet, Sri Lanka! (4)
    • Nu är Sydasien gratis och tillgänglig för alla! (3)
    • Jaffna i fokus på konferens (3)
    • Ett virtuellt nummer (2)
    • En annorlunda semester i yogans tecken (1)
    • Familjen – en viktig framgångsfaktor i det indiska affärsimperiet Tata (1)
    • Sathya Sai Baba 1926-2011 (1)
    • Det fanns en gång ett Amsterdam i tropikerna (1)
    • Mellanöstern -ett retoriskt slagträ mot Sri Lankas muslimer (1)
    • Från hönsoffer till elchock (1)
  • Debatt

    • Andreas Johansson
      Tankar om Chanel 4 Sri Lanka Killing fields: War crimes unpunished
  • Reportage

    • Elin Thorsén
      På festival med Bengalens globala mystiker
  • Ledare

    • Johanna Sommansson
      Nytt år med Sydasien


Avatars by Sterling Adventures

 
  • Om Sydasien

    Sydasien är den enda nättidskriften som rapporterar kulturellt och politiskt från region Sydasien. Regionen innefattar länderna; Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna. Vårt kontor är globalt, vi har reportrar som arbetar från olika platser i regionen. Vi på Sydasien erbjuder dig garanterat fräscha perspektiv och kryddstark läsning.
  • Information

    • Historien om Sydasien
    • Skriv för Sydasien
    • Publiceringspolicy
    • Annonsera hos oss
    • Om Cookies (kakor)
    • About Sydasien in English
  • Sydasien på internet

    • Gilla oss på Facebook
    • Sydasien på Flickr
    • RSS – Sydasien nättidskrift
    • Kontakta oss
  • Kategorier

    • Debatt
    • Ekonomi
    • Intervju
    • Krönika
    • Kultur
    • Ledare
    • Litteratur
    • Miljö & Klimat
    • Nöje
    • Politik
    • Porträtt
    • Reportage
    • Repriser
    • Resa
    • Samhälle
    • Senaste nytt

 
Creative Commons-licens
Sydasien.se by Sydasien is licensed under a Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 3.0 Unported License.
Sydasien är en svensk ideell förening som rapporterar från regionen // Sydasien is a swedish non-profit, non-commercial organisation who reports from the region of South Asia