En kamp mot ett socialt system


Foto:

I denna intervju berättar Ratnesh Katulkar som är dalit (tidigare kallad kastlös) om hur han ser på kastsystemet och det indiska samhället i stort. Ratnesh arbetar till vardags för daliters rättigheter inom universitetsvärlden genom organisationen The Insight Foundation. Ratnesh har en M.Phil. inom Social Sciences och har nyligen lämnat in sin doktorsavhandling. I Sydasiens tidigare artikel ”Klasskonflikt driver unga studenter till självmord” utreds kvoteringssystemet som innebär att 22.5 procent av platserna på Indiens universitet reserveras för daliter och adivasis.

Q: – Tror du att Indien, i framtiden, kan överkomma kast-skillnader och kast-våld?

R: – Hinduismen är roten till kastsystemet och oberörbarheten, så för att utrota kastsystemet helt från Indien, är religiös konvertering det enda sättet. Den store dalitledaren Dr Ambedkar förespråkade konvertering och den 14 oktober 1956 konverterade han tillsammans med miljontals supportrar till buddhismen. Tyvärr nådde inte hans mission ut till hela nationen eftersom han dog kort efteråt (6 dec 1956).

På en konstitutionell nivå så är en gedigen implementering av kvotering och reservation en genväg till att överkomma kastskillnader och diskriminering, men förutfattade meningar och fördomar som leder till kastvåld måste utredas.

Q: – Kan du beskriva kastsystemet?

R: – Det indiska samhället är traditionellt indelat i fyra kaster, varnas; brahminerna (prästerna), kshatriyas (krigarna), vaishyas (köpmännen) och shudras (arbetarna). Detta system fastställs Rigveda, hinduernas äldsta religiösa text.

Senare har dessa fyra huvudgrupper kommit att fragmenteras till ett antal undergrupper, subkaster (eller jatis reds. anm), på grund av ett flertal anledningar såsom migration, nya yrkeskategorier etc som har resulterat i uppkomsten av ett stort antal kaster.

Q: – Berätta om daliter och adivasis i samhället förr och nu.

R: – Det finns en utspridd missinformation i det indiska samhället att daliter skulle härstamma från shudras. Detta stämmer inte. En gång i tiden kallades vi och behandlades som, oberörbara, oåtkomliga, oseebara eller osynliga. Därför är dagens daliter avkommor från oberörbara, inte shudras.

Detta är anledningen till att daliternas kultur till stor del skiljer sig från kasthinduernas. Inom daliterna som grupp förekommer könsdiskriminering i mindre uträckning och sociala otäckheter som brudpris finns inte. Daliternas kultur är dock inte helt fri från hindutraditioner, eftersom även daliterna är indelade i undergrupper, jatis, likt kasthinduerna.

Dr Ambedkar spelade en stor roll när det gäller att frigöra daliterna från kasthinduernas praktiker, och han försökte ena daliterna som grupp. Ordet dalit använde Dr Ambedkar bara en gång, han använde annars termen ”den beklämda klassen”, men det skulle dröja ända till 1970-talet innan Ambedkars lära togs till kamp av Dalit Panter rörelsen.

Den konstitutionella termen för daliter är Scheduled Castes och inkluderar alla dessa klasser av före detta oberörbara kaster. Därför är daliter och Scheduled Castes synonyma. Värt att nämna i samma mening är att Mr Gandhi använde termen Harijan för daliterna.

Adivasis å andra sidan kallas konstitutionellt för Scheduled Tribes. Adivasis, till skillnad från daliterna har alltid separerat sig helt och hållet från kasthinduer.
Åtskillnaden berodde på geografiska faktorer; adivasis bodde traditionellt i skogsområden och kommunicerade inte med kasthinduer. Därför har de lättare kunnat bevara sin kultur till skillnad från daliterna. Men i dagsläget har adivasis även de blivit en del av det indiska samhället och börjat imitera hindukultur.

Q: – Tror du att reservationssystemet kommer resultera i social förändring och få elever att finna gemenskap som studenter och se bortom kasttillhörighet?

R: – Reservationen leder till social förändring, ja. Det traditionella sociala och kulturella systemet i Indien tillåter inte att kasterna blandas, och ger inte utrymme för en gemensam arbetsplats för olika kaster. Reservationen bröt systemet med ärftliga yrken – som redan varit hotat på grund av tekniska förändringar i samhället – och har framför allt gett utrymme för de olika kasterna att mötas och uppnå en ny typ av gemenskap, förklarar Ratnesh Katulkar och fortsätter:

Reservationen är således avgörande inte bara i att bryta traditioner utan skapar även en plattform där vänskap mellan olika kaster kan frodas. Dessa vänskaper resulterar ibland i inter-kast äktenskap, som enligt min mening är den största attacken mot kastsystemet.

Q: – Jag vet att självmord är ganska vanligt bland indiska studenter, tror du att det är vanligare bland daliter och adivasi studenter?

R: – Självmord bland dalit- och adivasistudenter är mer vanligt pga kaststigma. De inkvoterade studenterna lider inte bara av nedsättande kommentarer, de utesluts även från universitetens aktiviteter. Daliteleverna har egna reserverade vingar på studenthemmen, de är inte tillåtna att dela gemensamma utrymmen och får inte delta i samarbeten och fritidsaktiviteter i universitetets regi.

Q: – Hur kan man veta vem som är dalit på universitetet?

R: – Andra elever identifierar oss på tre olika sätt: Det är lätt att se människors kast, efternamnen avslöjar din kasttillhörighet. Sharma, Dube, Tiwari, Chube etc är brahminer. Singh, Thakur, Rajput etc är kshatriyas. Verma, Agggrawal, Marothi, Jaiswal etc är vaishyas. Soni, Yadav, Patel etc är shudras och Paswan, Katulkar, Kumar etc är daliter.

Ratnesh är född och uppväxt i en liten by i delstaten Madhya Pradesh och eftersom hans far arbetade för det indiska flygvapnet så var familjen inkvarterad i regeringsbostäder med grannar från olika kaster. Ratnesh berättar i ett mejl om en tidig upplevelse av kasttillhörighet:

– En tidig upplevelse som chockade mig när jag var barn, hände när jag var ca 6-7 år gammal. En tiggare kom för att be om allmosor. När jag såg tiggaren rusade jag genast till köket för att få något ätbart för att ge denne, men min mamma som var i köket invände. När jag frågade varför, sa hon helt enkelt att denna tiggare inte kommer till vårt hem. Jag frågade varför, och min mamma sa att han är brahmin (det är lätt att veta kast på varje person i liten by) därför undviker han tigga från vårt hem.

Ratnesh berättar i samma mejl att han själv under sin studietid har haft problem med diskriminering pga sin kasttillhörighet;

R: – Under min högskoleutbildning hade jag mycket problem med min brahmin- prefekt som medvetet uteslöt mig ur gemenskapen, jag fick kämpa hårt för att få delta. Jag blev också anklagad för att ha slagit en administratör, men jag fick hjälp av andra dalitstudenter och kunde bevisa min oskuld. Sist men inte minst lämnade jag in min doktorsavhandling till mitt universitet för tre år sedan men jag har fortfarande inte tilldelats doktorstiteln. I normala fall tar det 6 månader till 1 år för processen.

Johanna Sommansson
Johanna Sommansson

Johanna Sommansson är Redaktör för SYDASIEN, utbildad på Stockholms Universitet med BA i Indologi och MA Socialantropologi. Johanna har gett ut publikationen Desi Girls - Young Middle Class Girls Constructions and Negotiations of Gender, och dokumentärfilmen Desi Girls med samma tema. Hon intresserar sig för MR-frågor, Monsunregn, Mantras, Masala Chai, Masala movies och Mongularkitektur.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.