Skatten på att vara kvinna

Dr Sayeeda Khan och hennes kolleger i Social Initiative for Human Development
Se Fotogalleri
5 Foton

Dr Sayeeda Khan i röd sari. Sayeeda är gynekolog och driver en NGO som heter SIHD (Social Initiative for Human Development). Hon arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.
Foto: © Social Initiative for Human Development

Unga flickor deltar i informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.© Social Initiative for Human Development
Skatten på att vara kvinna
Social Initiative for Human Development1

SIHD (Social Initiative for Human Development). Organisationen arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Foto: © Social Initiative for Human Development
Dr Sayeeda Khan och hennes kolleger i Social Initiative for Human Development
Skatten på att vara kvinna
Social Initiative for Human Development2

Dr Sayeeda Khan i mitten. Sayeeda är gynekolog och driver en NGO som heter SIHD (Social Initiative for Human Development). Hon arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Foto: © Social Initiative for Human Development
Dr Sayeeda Khan och hennes kolleger i Social Initiative for Human Development
Skatten på att vara kvinna
Social Initiative for Human Development3

Dr Sayeeda Khan i röd sari. Sayeeda är gynekolog och driver en NGO som heter SIHD (Social Initiative for Human Development). Hon arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Foto: © Social Initiative for Human Development
Unga flickor deltar i informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.© Social Initiative for Human Development
Skatten på att vara kvinna
Social Initiative for Human Development4

SIHD (Social Initiative for Human Development). Organisationen arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Foto: © Social Initiative for Human Development
Foto © Social Initiative for Human Development
Skatten på att vara kvinna
Social Initiative for Human Development5

SIHD (Social Initiative for Human Development). Organisationen arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Foto: Unga flickor deltar i informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.© Social Initiative for Human Development

Moms (mervärdesskatt) på sanitetsprodukter förekommer i de flesta av världens länder. I mars 2016 fattade EU beslut om en bestämmelse som äntligen ger medlemsländerna flexibilitet att ta bort momsen på sanitetsprodukter. Det är uppenbar genusbias när produkter som är nödvändiga för kvinnor systematiskt betraktas som lyxvaror.

Och det har väckt löje att de här frågorna debatterats i parlamenten i hela världen. De här könsnormerna och patriarkala strukturerna är skadliga både på ett globalt plan och i ännu större utsträckning i ett land som Bangladesh där tabun och skam kring menstruation leder till allvarliga hälso- och utvecklingsproblem.

Bangladesh är en landsbygdsnation som genomgår en snabb urbanisering samtidigt som antalet kvinnor i arbetsstyrkan ökar. Kvinnor utgör 80 procent av arbetarna inom textilindustrin, den viktigaste drivkraften för export och ekonomi. Tillgången till vatten och sanitetsutrymmen fortsätter att vara en viktig utmaning i hela Bangladesh. Endast 55 procent av befolkningen har tillgång till rena toaletter.

I genomsnitt tvingas kvinnliga textilarbetare att ta ut sex obetalda arbetsdagar per månad på grund av menstruation och avsaknaden av toaletter. Tillgången till sanitetsutrymmen i skolorna är ännu lägre med ett väldigt högt antal studenter i förhållande till antalet latriner och kranar, vilket påverkar studenternas, särskilt flickornas, inskrivning och närvaro.

Avsaknaden av vårdinrättningar med fokus på menstruation och nästan ingen undervisning eller information alls om säker menstruationshygien, är kopplad till starka kulturella normer och tabun kring menstruation. Mens anses allmänt vara någonting skamligt som ska gömmas och ignoreras. Mer än 89 procent av kvinnorna i Bangladesh använder fortfarande tygtrasor istället för bindor, vilket riskerar deras hälsa, produktivitet och värdighet.

De kulturellt konstruerade normerna får allvarliga konsekvenser för unga kvinnors hälsa och framtid, kvinnor som driver ekonomin, men som får minst ut av den.

Dr Sayeeda Khan och hennes kolleger i Social Initiative for Human Development
Dr Sayeeda Khan i mitten. Sayeeda är gynekolog och driver en NGO som heter SIHD (Social Initiative for Human Development). Hon arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

För att komma till botten med hur normer och tabun tar sig uttryck i praktiken, pratade jag med min mamma, Dr Sayeeda Khan. Sayeeda är gynekolog och driver en NGO som heter SIHD (Social Initiative for Human Development). Hon arbetar främst med kvinnors hälsa och driver ett informationsprogram kring tonåringars sexuella hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Varför blev du intresserad av att arbeta med menstruationshygien?
– Det handlar om egenmakt. Om kvinnor känner till sina kroppar och menscykler, kan de fatta välgrundade beslut och skydda sig själva från infektioner, osäkra aborter och vanliga problem som mensvärk och rikliga blödningar. Det som börjar som vanliga menstruationsproblem och dåliga metoder kan leda till mer allvarliga hälsoproblem som blodbrist, undernäring och hämmad tillväxt för unga flickor och deras framtida barn. Det är viktigt att hjälpa de här unga flickorna att bli självständiga.

– Jag blev intresserad av menstruationshälsa när jag arbetade med ett projekt genom Världshälsoorganisationen WHO (World Health Organization), kring informationsspridning om tonåringars reproduktiva hälsa i Dhaka, Bangladesh, år 2002. Projektet var inte bara för föräldrar och ungdomar, utan även för vårdpersonal. Även vårdpersonal är föremål för tabun, som i sin tur minimerar vården relaterad till menstruation och sexuell hälsa.

Är mens tabu i Bangladesh? 
– Kvinnan är i sig själv tabu och många kvinnofrågor anses vara tabu.

Det förekommer att förlossningar på landsbygden sker i avskilda och ofta ohygieniska rum, där modern också stannar kvar efter förlossningen. Med allt fler vårdcentraler ute i byarna har det här dock blivit mindre vanligt. NGO:er har gjort skillnad när det gäller tillgången på billig hälsovård och information om sexuell hälsa för kvinnor. Däremot finns fortfarande ett tabu kring menstruation.

– De här kulturella normerna har gått i arv i generationer. Det är en hemlig och skamlig sak som föräldrar inte pratar om och som den unga flickan själv måste ta hand om. Min mamma lärde mig ingenting om menstruation, och jag i min tur var inte så öppen att prata om det med dig, min egen dotter.

– Idag använder de flesta flickor tygtrasor. De behöver gå upp väldigt tidigt för att tvätta utan att någon ska se dem. Det innebär att de måste gå till en vattenkälla ensam, vilket gör dem sårbara. De behöver gömma sin menstruation, vilket innebär ohygieniska metoder som medför en hög förekomst av urinvägsinfektioner.

Hur hanterar utbildningssystemet frågor kring menstruation?
– Skolorna har inte lämpliga toaletter. De är för få till antalet studenter och saknar vatten och avskildhet, vilket gör det svårt för unga flickor att sköta sin menshygien. Det här leder till missade skoldagar.

– Det finns kapitel som tar upp menstruation och sexuell och reproduktiv hälsa, men lärarna lär inte ut dem. Jag började intervjua lärare i Dhaka för tio år sedan och de berättade att de var för blyga för att prata om menstruation och sexuell hälsa. Jag insåg att det här kunde vara ännu värre på landsbygden så jag bestämde mig för att arbeta med de här frågorna i min hemregion Tangail.

Vad har du arbetat med i Tangail?
– De senaste tre åren har jag drivit ett program om sexuell hälsa som arbetat med hundratals unga flickor i sex olika skolor. Det har varit en personlig resa att arbeta med studenterna. De var inte speciellt tillmötesgående i början och jag har varit tvungen att lära mig att vara öppen. När de lärde känna mig började ett par av dem att prata med mig, och efter det började frågorna att välla in. Jag pratar i timmar med studenter och det handlar inte bara om att ge information utan även mentorskap. Även lärare har börjat delta i diskussionerna.

– Vi diskuterar frågor kring mens och hur de kan arbeta med kost och träning. Vi pratar om hur man sköter sin hygien och tvättar bindorna. Även om engångsbindor blir allt mer tillgängliga och kostar mellan 3-6 svenska kronor per paket, är de för dyra och majoriteten använder fortfarande trasor. De beväpnas med information från en läkare som de tar med hem och kräver förändring när det kommer till kost och andra behov.

Vilka förändringar vill de ha?
– I hemmen är det vanligt att flickorna serveras avsevärt mindre mat än pojkarna. Det förekommer att flickor inte får äta ägg eller kött under mensen. Strukturellt har det här orsakat blodbrist, brist på järn och andra näringsämnen samt undernäring. Flickor blir undernärda vid en ålder när de växer, vilket resulterar i hämmad tillväxt för dem och deras barn.

Det har visserligen skett förbättringar när det gäller infrastrukturen för hälsovård, men som läkare ser jag hur tabun kring menstruation leder till en negativ spiral som orsakar undernäring, mödradödlighet och hämmad tillväxt.Dr Sayeeda Khan

Även om undernäring hos barn och mödrar har minskat i Bangladesh, så är andelen underviktiga barn under fem år fortfarande så hög som 41 procent. Nära en tredjedel av alla kvinnor är undernärda och blodbrist bland unga flickor och gravida kvinnor ligger fortfarande på höga nivåer. Det börjar med tabu kring menstruation, men påverkar flera generationer.

Vad behöver göras?
– Undervisningsmaterial och böcker behöver distribueras till tonåringar som de kan dela med sig av till sina syskon och vänner. Skolhälsoprogram och lärarfortbildning behöver utvecklas. Det behövs billiga och hygieniska mensprodukter, så väl som återanvändningsbara och snabbtorkande tygbindor.

Det var en fantastisk erfarenhet att prata med min mor om tabut kring menstruation. Det är tydligt att det går att förhindra många allvarliga hälso- och utvecklingsproblem i Bangladesh genom att bryta cykeln av skam och vara öppen mot unga människor.

Genom att sätta in de här frågorna i en global kontext där kvinnor får betala skatt för att helt enkelt vara kvinnor, är det tydligt att vi kan förhindra så mycket genom att arbeta tillsammans för att ge hygieniska alternativ och bryta stigmat, men också för att utveckla och tillgängliggöra billiga och hållbara hygienprodukter.
Översättning: Teresia Borgman

Källor:
BBC
BBC
South Asia Journal
Soap stories and toilet tales: 10 Case studies Bangladesh: tackling menstrual hygiene taboos (2012)
Menstrual hygiene week
NCBI

Sarah Anwar
Sarah Anwar

Sarah Anwar är nationalekonom, statistiker och analytiker med flera års erfarenhet från ILO och FN. Som analytiker har hon hjälpt länder att utforma sin tillväxt och arbetsmarknadspolitik på ett sätt som var inkluderande. Hon har bott i nio länder och talar sju språk. Sedan 2013 arbetar hon som mångfaldsstrateg och utbildare på Diversity Group. Att arbeta emot den strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden, bygga relevanta och inkluderande organisationer och utmana exkluderande strukturer och normer motiverar henne.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.