Finns du på Facebook? – Unga, sociala media och viral politik på Sri Lanka

Ungefär 5 miljoner lankeser är idag på Facebook. Under 2016 ökade internetpenetrationen till 30% och den årliga tillväxttrenden för aktiva på sociala media var +50%. Foto; Prabak Saker

Ungefär 5 miljoner lankeser är idag på Facebook. Under 2016 ökade internetpenetrationen till 30% och den årliga tillväxttrenden för aktiva på sociala media var +50%.
Foto: © flickr Prabak Saker

Finns du på Facebook? Detta är en mycket vanlig fråga jag får nuförtiden på Sri Lanka. Den kommer framförallt från de ungdomar jag träffar men också från tuktukförare, hotellägare och andra som jag möter men knappast känner. Jag har besökt Sri Lanka i längre och kortare perioder sedan 2001.

Första gången som student i det som det då hette U-landskunskap. Senare som volontär och numera som socialantropolog och forskare. Under dessa nästan 20 år har jag bevittnat många förändringar – från en tillfällig vapenvila till stridigheter, sen tsunamikatastrofen och senare krigets blodiga slut, till dagens Sri Lanka då turismen fått fart men många problem och motsättningar återstår att lösa. Jag har sett hur dessa omvälvande samhällsförändringar tagit sig uttryck i det lilla, i människors vardagsliv och framförallt i livet på landsbygden på öns södra delar där jag i perioder bott och arbetat.

På senare år har jag slagits av det ökande antalet unga med smarta mobiler och det genomslag sociala medier snabbt har fått. Billiga telefoner, abonnemang och utbyggd infrastruktur har bidragit till att allt fler ungdomar idag har möjlighet och råd att vara uppkopplade. Facebook är den mest populära plattformen och antalet användare ökar ständigt.

Ungefär 5 miljoner lankeser är idag på Facebook. Under 2016 ökade internetpenetrationen till 30% och den årliga tillväxttrenden för aktiva på sociala media var +50%. Denna utveckling har inte bara betydelse för unga människors sociala liv med nya möjligheter att skapa och utveckla relationer utan också för deras tillgång och konsumtion av nyheter och som en identitetsskapande och mobiliserande faktor.

Digital politik och virala kampanjer har alltmer kommit att bli en del av samhällsutvecklingen också på Sri Lanka. Många jag talat med menar att sociala medier hade en stor betydelse vid valet 2015 då den sittande presidenten Mahinda Rajapaksa förlorade positionen till Maithripala Sirisena.

En del politiska bloggare menade då att “e-democracy” hade nått Sri Lanka och hyste förhoppningar om att digitala media kunde öka demokratiseringen. Under de senaste åren har också ultra-nationalistiska singales-buddhistiska organisationer och aktörer blivit skickliga på att använda sociala media för att sprida sina budskap. Ett exempel är SinhaLe som fick fart i slutet av 2015 och som sägs ha startat med att några unga killar gjorde en logga med texten SinhaLe och postade den på Facebook. Ordet Sinha (lejon) är skrivet i gult och Le (blod) i rött.

SinhaLe anspelar på en myt om singalesernas ursprung och väcker associationer till försvar av en singales-buddhistisk nation. SinhaLe-loggan utvecklades till en sticker-kampanj och fick snabbt spridning på sociala medier. Klistermärken sattes på bussar, på tuk-tuks och i butiksfönster. Nya versioner dök upp, till exempel där blodsdroppar lagts till eller med undertexter som ’lejonet sover, akta dig så du inte väcker det’.

På Facebook bildades många SinhaLe-grupper där det postades hårdföra ofta anti-muslimska budskap. Dessa grupper var löst organiserade och svåra att få grepp om, försvann, bytte namn och nya tillkom.

Genomslaget uppmärksammades av politiska aktörer och i januari 2016 bildades Sinhale Jathika Balamuluwa i syfte att ”skydda den singalesiska identiteten samt att återupprätta dess överlägsenhet och stolthet”. Organisationen frontas av munkar, på samma sätt som Budu Bala Sena (Buddhist Power Force), som tidigt också förstått att utnyttja nya medier som You Tube och Facebook. Sedan SinhaLe fick fart 2015/2016 har också nya grupper och aktörer, med andra namn men med liknande budskap och virala kampanjer, tillkommit.

Hur påverkar då det nya medielandskapet och dessa virala kampanjer ungas vardag och syn på samhället? Många av de unga singalesiska buddhister jag talat med är inte odelat positiva till social media och menar att ungdomar i stort har för lite kunskap om internet. De ironiserade ofta över hur en del gick och bad att få köpa en telefon med Facebook. Facebook för många ÄR internet. Vad gäller SinhaLe har jag mött de som är för och de som är emot. De som gillade kampanjen menade att de måste försvara sin religion och sitt land och att organisationer som Bodu Bala Sena och SinhaLe är de enda som ”visar hur det verkligen är”.

Genom att ta del av deras flöden på nätet anser de att de får information de annars inte haft kunskap om. De som ogillar menade istället att det finns en risk att det återigen blir våldsamma konflikter, att dessa grupper underblåser motsättningar i samhället och att symbolen och kampanjen är skamlig och problematisk. Somliga tyckte att det inte var så mycket att bry sig om, att SinhaLe mest är en modetrend, en snygg logga att sätta på sin motorcykel. Jag fick höra att folk som har loggan kanske inte ens kan svara på vad den betyder, eller varför de har den. Att precis som många har Che Guevara och Bob Marley på sina tuk-tuks utan att riktigt mena något särskilt med det, har de en SinhaLe-sticker, det är bara en fluga. Ytterligare andra menade att vad sociala media framförallt gjort är att synliggöra sådant som varit dolt förut och att det är bra att det kommer upp till ytan.

Faktum är att unga i allt större utsträckning tar del av nyheter och information genom sociala medier och att kunskap om källkritik generellt är liten. Generationsgapet är också stort och många föräldrar och lärare har mycket begränsad kunskap om social medier. Med en våldsam historia och med spänningar mellan olika grupper är det viktigt att inte avfärda ungas engagemang online och virala kampanjer som något lättviktigt utan att ta dessa uttryck på allvar. Nätet och sociala medier är inte bara en spegel av samhället utan det är också en plats där ”saker blir till” vilka kan ha långtgående effekter. I ett TED-talk från 2015 säger Wael Ghonim vars anonyma Facebook-sida bidrog till att kicka igång revolutionen på Tahir square 2011 -”Jag har en gång sagt att om du vill befria ett samhälle är allt du behöver internet, jag hade fel. Den arabiska våren visade sociala medias stora potential men också dess brister. Det verktyg som förenade oss att störta diktatorer var också det som till sist splittrade oss”.

Jag har många Facebook-vänner på Sri Lanka och blir både lycklig och bestört av vad jag ser i dessa flöden. Men vi människor är mer än våra digitala jag och algoritmer säger inte allt. För att förstå människor, deras livsvärldar och få grepp om samhällsutvecklingen behövs mer kunskap också om den digitala dimensionen och hur den påverkar individ och samhälle.

Källor:
CPA. 2016. Consumption & perceptions of mainstream & social media in the western province, report released by Centre for Policy Alternatives 2016, January 28, Colombo
Digital Marketer. 2017. Internet Usage Statistics in Sri Lanka – Updated for 2017
Gunawardene, N. 2015. “Social media and general elections 2015”, Daily Mirror, 2015-09-02
Kumarasinghe. U. 2016. “The genesis of Sinha le : Sinhale Jathika Balamuluwa explains the rationale behind the sticker campaign”, in Sunday Observer, 2016-01-31,
TED. 2015, December. Wael, G. Let’s design social media that drives real change.
We Are Social. 2017, January, 24. Digital in 2017: Global Overview.

Carolina Ivarsson Holgersson
Carolina Ivarsson Holgersson

Carolina Holgersson Ivarsson är socialantropolog och forskare på Göteborgs Universitet. Hon disputerade 2013 med en avhandling om återuppbyggnaden efter tsunamin på Sri Lanka. Hennes nuvarande forskning handlar om ungdomar, nationalism och sociala media på Sri Lanka.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.