Asiens modiga döttrar


Foto:

En ung flicka vid namn Malala ber om utbildning och möter det brutala våldet i sitt hemland Pakistan. Hennes mod och vishet väcker inspiration över hela världen. Malalas mod går att se lite varstans hos Asiens döttrar. Mina tankar går till alla de modiga flickor jag mött i mitt arbete för de mänskliga rättigheterna. Dessa flickor slår igenom varje dag på grund av sitt mod, mot förtryck och snedvridna samhällssystem.

Det är svårt att glömma Alia som jag träffade i Dhaka, Bangladesh för några år sedan. Alia 13 år hade hamnat i gräl med några jämngamla pojkar i området hon bodde i och för att bryta ner henne attackerades hon med syra över hela ansiktet. Det kan kännas som om brutaliteten i hennes liv var syrat och det förstörda ansiktet, men den verkligt stora plågan, som hon beskrev det för mig, kom när hennes familj anklagade henne för att ha dragit skam över familjen då hon bara måste ha haft en relation med pojken som gjorde detta.

Resultatet blev att familjen tvingade in Alia på en institution för föräldralösa flickor och förbjöd hennes skolgång. De ville isolera henne från samhället då hennes ansikte inte var något annat än en symbol för skam. Alia lät sig inte brytas ner utan med stöd av ideella organisationer fortsatte hon sin skolgång och trots glåpord från samhället är hon idag en omtyckt läkare som jobbar mer än hälften av sin tid med pro bono för att öka flickors medvetenhet kring sin pubertet och sexuella hälsa.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem i Bangladesh. Omkring hälften av alla kvinnor uppges ha vart utsatta för våld i hemmet. Övergreppen rör sig om allt från påtvingad purdha (avskildhet) till syraattacker, barnäktenskap, våldtäkt, misshandel och människohandel. Rapporter om våld relaterat till hemgift ökar årligen i Bangladesh.

Mödradödligheten är en av de högsta i världen, mycket beroende på illegala aborter. Omkring 10 000 kvinnor uppskattas dö varje år i samband med förlossningar. Officiellt måste en kvinna ha uppnått 18 års ålder för att gifta sig, men giftermål i yngre åldrar är vanligt förekommande. Prostitution är inte förbjudet om kvinnan är över 18 år i Bangladesh.

Våld mot kvinnor i hemmet är den mest utbredda formen av kränkningar av mänskliga rättigheter. Första gången som våld i hemmet förklarades vara en fråga om mänskliga rättigheter var vid FN-konferensen 1994. Två tvångsmässiga aborter gjordes på den indiska flickan Asha 19 år när hon fick reda på att hon var gravid med flickor. Mot Ashas vilja tvingade hennes man och svärmor henne till aborter. Vid tredje graviditeten får Asha återigen beskedet att hon bär på ett flickebarn och bestämmer sig för att protestera.

Resultatet blir en misshandel med brutna fingrar. Samma natt rymmer Asha blott med en liten påse hem till sina föräldrar som vägrar släppa in henne. Hon får svaret, att hon nu är sin mans ägodel och ska göra som han säger. Asha springer ut i nattmörkret och gömmer sig i en park där två konstaplar hittar henne och för henne till polisstationen där hon, som den indiska lagen kräver, får en kvinnlig polis som tar Ashas polisanmälan om tvångsaborter, misshandel och förnedring.

Svärmor och maken hamnar i fängelse, likaså läkaren som utförde de könsbestämda aborterna hamnade i fängelse. Idag driver Asha en liten skola för flickor utanför Delhi i Faridabad, i skolan går också hennes dotter Pooja, namnet som betyder bön på hindi. Asha säger till mig att hennes dotter är en besvarad bön.

Indien har en strategisk position i Asien, eftersom det är det största landet i Sydasien med en befolkning på över en miljard människor. Kvinnor utgör en befolkning på 495,74 miljoner, varav 360,52 miljoner på landsbygden och 135,22 miljoner i städerna. Utvecklingen av mänskliga rättigheter för kvinnor uppvisar stora variationer både mellan olika delstater och inom staterna. Indiens mänskliga utveckling kännetecknas av en paradox då vi sett en systematisk nedgång i kvinnors status trots den senaste tidens positiva utveckling när det gäller kvinnors utbildning och ekonomiska status. Det är verkligen förbryllande att kvinnornas ekonomiska utveckling inte har medfört motsvarande förändring i deras sociala utveckling.

Prasad, Kiran, “Preface”. In Kiran Prasad (Ed). Communication and Empowerment of Women: Strategies and Policy Insights from India. New Delhi: The Women Press, (2004).

I augusti 2004 inträffade en annan ny händelse i sitt slag i den indiska staden Nagpur då en enorm grupp kvinnor lynchade den fruktade brottslingen och seriemördaren Akku Yadav och dödade honom när han var på väg till en lokal domstol. När domstolen arresterade fyra kvinnor för mordet överlämnade sig fyra hundra kvinnor till domstolen för att kvinnorna som åtalats för mordet på brottslingen skulle friges. De flesta medier presenterade händelsen som ett ”bisarrt rättsfall” snarare än att fokusera på kvinnornas lidande och ilska mot rättssystemet och domstolarna som inte ger full rättvisa åt kvinnor som utsatts för våld, till exempel våldtäkt och tortyr.

Men också kvinnogrupper har olika åsikt om ifall kvinnors framväxande makt ska använda våldsamma metoder för att hämnas gamla kränkningar. Vissa tycker att denna metod är en kraftfull strategi för att omstrukturera de okänsliga polis- och rättsstrukturerna. Men att fyra hundra kvinnor kommer samman på detta sätt måste ju också visa att det kvinnliga modet smittar av sig.

Mod smittar, tack och lov för det. Mod som kommer ur systematiskt förtryck smittar ännu mer. Vad är källan till detta mod? Varifrån kommer den här energin? Är detta mod på frammarsch, eller har det alltid funnits där? Kan det vara så att vi behöver lyfta det mer och prata om det mer? Penninglösa, bostadslösa, lottlösa, rättighetslösa och status lösa flickor och kvinnor som trots allt kämpar med ett enda redskap: mod. Med eller utan Nobelpriset, är det ju ni som förändrar, så är det!

Parul Sharma
Parul Sharma

Parul Sharma är rektor för The Academy for Human Rights in Business, människorättsjurist och författare, med gedigen erfarenhet i CSR frågor i och från såkallade högriskländer. Human Rights Law Network, Amnesty Business Group, EU Kommissionen, Sandvik AB är några exempel där Parul har jobbat med frågor om mänskliga rättigheter, anti-korruption, leverantörsledet, arbetsrätten, och CSR perspektivet.

Inga kommentarer än.

Kommentarer är avstängda.